tisdag 22 december 2009

Fuck nature, Fuck life

Det där med julstämning... Inte min grej. Inte så att jag har något emot julafton eller att hänga med familjen. Det är väldigt trevligt. Julskinka, julklappar, hänga med päronen, gå ut med hunden. Det brukar vara lugnt och skönt nuförtiden. Lite jobbigare som knodd, men vafan. Historia.

Det som stör mig är allt annat. Hela förspelet och alla känslor som folk ska känna (det är ju så himla mysigt) och jullåtarna och allt. Helt plötsligt befinner man sig i en värld som verkar skapt av Niklas Strömstedt och Tomas Ledin. Sen blir det helt plötsligt jul och man träffar familjen och kollar på Kalle och byter julklappar och sen är det slut. Poff ba. "Is this is?" tänker man ofrånkomligen varje år. Sen är det slut. Om man inte ger sig ut i mellandagsrean och trängs med kreti, pleti och deras utvecklingsförstörda småländska kusiner som prompt måste lämna tillbaka julklappar och göra kap.

Sen blir det nyårsafton och som traditionen kräver har man naturligtvis gjort av med såpass mycket på den lilla lön man fick att man inte har råd att köpa den där flaskan Gula Änkan man hade tänkt skåla in tolvslaget med (för att inte snacka om fyrverkerier) så man får gott nöja sig med tio stycken Anderssons och en flaska Pommac/Cider (om man slår på stort).

Jaja. Det blir nog alldeles utmärkt med det där. Man brukar ju överleva till nästa jul. Det är bara alla dessa påklistrade förväntningar som folk springer omkring med som gör att de/det känns falskare än vanligt. Fast eftersom de antagligen inte har en aning om att det är det de gör/är så vet jag inte om "falskare" egentligen är en korrekt benämning.

Kommersialiseringen av högtider skiter jag väl jag i.

What have you got?

Alltså. Alla måste titta på Bronson. Bland det bästa jag sett den senaste tiden. Som en blandning mellan A Clockwork Orange och Amelie från Montmartre.




Fast jag har fortfarande inte fattat vad den handlar om. Egentligen. Tom Hardy är hursomhelst fantastisk.

Dessutom innehåller den den här låten, som nog är bland det ondaste och obehagligaste jag hört på länge.

Balders död

Ett urgammalt, klipp jag vet. Man jag kan bara inte sluta tänka på hur mycket bättre världen hade varit om Varg Vikernes hade utvecklats till den här varelsen istället för den skogsmulle han är nuförtiden. Världen hade varit vackrare. Mer rättvis.
Jag har nog aldrig sett någon hata så mycket till techno.
Men vem skulle INTE följa den här karln genom Helvetets portar och tillbaka? Jag vill att han ska vara min vän.

söndag 20 december 2009

The living talks with the tounges of the dead

"Native Americans are almost a completely eradicated culture. They have been oppressed, and dissolved without any remorse or acknowledgment, really. Everyone in participating in the New America is also agreeing/participating in the decimation of Native American culture. So there is a brutality in cultural suppression and an unspoken honesty of the entire nation accepting these sacrifices. We, as a nation, fight for newness, capitalism, and see to it that the previous culture is completely forgotten. Unlike African American culture, which has been incorporated in through the side. Since Native Americans were in the way, they had to be guiltlessly done away with.

Bone Awl fights for newness with brutal, inevitable honesty. Inspired by the violence of humanity in stride.

The ghosts of Native American culture surface after their own apocalypse. The land has cultural ghosts that promote ideas that make more sense than anything our own culture tells us. Yet it is foreign, alienating, and coming from a ghost of a person who we helped kill. You cannot listen to this voice. Yet you do. You are inspired by the enemy’s voice. Was he my enemy? Yes he was. I just wasn’t there when we had to pull the trigger.

Bone Awl listens to an old, anti social voice, but we know clearly who we are not. We are not anything except this awful, paranoid, postmodern human.

The world moves on and an arrowhead turns up. World’s do really end. Things go extinct eternally. We are waiting to surface in the garbage dump and be examined. It is now at this point that the story is told, the values have hardened on its face like warts. Now, we know what it’s made of. We rub dirt on our living bodies to make the decomposition process easier and faster. We wear natural materials that dissolve as to not distract attention from what really matters.

Bone Awl accepts its own death. It accepts its place in life’s wild somersaulting. When the mummy is exhumed and it’s leather pouch examined, we want to, however, somehow remind humanity of how they have gone horribly awry to a new, farther length.

The newness not denied. The oldness holding it up in exaltation."


-Bone Awl-intervju med Vestal


Det verkar för övrigt som att min egna intuitiva tolkning av 'Night's Middle' inte var helt fel.


lördag 19 december 2009

Eternally Mine II

Här pratar Mattias Alkberg om Black Metal och har faktiskt fattat något (nu menar jag inte "faktiskt" som att det skulle vara något speciellt att just HAN har fattat något utan att det är ändå hyfsat speciellt att NÅGON fattat något, speciellt någon som då inte är så, i brist på bättre uttryck, true.). Läs.

Appropå det där med Bear Quartet och prettopop (inte för att jag har något emot pretentiös musik och konst. Som Hal Duncan uttrycker det: "Pretentious writing is only pretentious because it is not ambitious enough.") och så så kan man/jag säga vad man vill (och vad jag säger om det, positivt eller negativt, borde inte/ska inte spela någon roll för någon inblandad), men man måste ju gilla sådana här initiativ.

Ni missade väl inte Thurston Moore?

Med tanke på hur mycket jag har skrivit om black metal (vilket jag faktiskt inte hade tänkt göra från början) så borde jag sätta mig och tagga om så jävla mycket bland inlägg. Orka.

Med tanke på vilken fin, känslig och allmänt humanistiskt lagd människa jag är så är det förvånande hur stor del av det jag gör och det jag tar in som filtreras genom ett Black Metal-filter, eller vad man ska kalla det. lite fånigt, kanske.

Grovt röksugen.

fredag 18 december 2009

Persian Power

Sen får man se det här

och världen är genast lite vackrare.

Jingle Hell

En viss opåkallad form av misantropi har infunnit sig. Ofta lyckas man spåra människohatet tillbaka till en pangfylla helgen innan, men någon sådan har vi inte erfarit. Istället sitter/står/ligger jag och känner mitt inre bubbla av avsky och förakt för i stort sett allt som rör sig på två ben (förutom apor). Alla bloggar, inklusive favoritbloggarna, är dåliga och fyllda med själsligt inkompetenta, mentalt kobenta och moraliskt korrupta översittare, internet är överfyllt av danska poliser och annat pack, diverse forum är överfyllda av idioter som på allvar inte ser skillnaden mellan antisemitism och kristendomshat och själv klättrar jag upp på en piedestal där min förmåga att inte förlöjliga och fördumma mina hatobjekt är min enda stolthet då jag istället väljer att rättframt avsky dem, hata dem, förakta dem, men inte se dem som skämt och ändå förmå mig att känna med (vissa av) dem. Eller nått. Nietzsche har säkert något att säga om det där. Tror jag läste något om det i Sålunda Talade Zarathustra. Eller nått.

Jag skyller ALLT på julen. Jävla Jesus. Jävla Jungfru Maria. Bjuda ut sig till gud sådär, det är klart det kommer bli problem för hela skapelsen. Och jävla gud, för den delen. Keep it in your pants och låt inte resten av oss lida bara för att du bestämmer att din stackars avkomma ska lida för våra synder som du har skapat och definierat åt oss. Gubbkuk. Förljugna jävla böghögtid.

Dessutom har mina hörlurar försvunnit. Och musik är tråkigt. DET är riktigt upprörande.

Men jag fick iallafall en nazibilderbok och rakgrejer från Art of Shaving och en hundra år gammal rakkniv i förtidigjulaftonsklapp. Alltid något. Väldigt mycket något.

Jag har även insett att jag behöver nya skor. Alltså, på riktigt. Jag behöver typ ett par åttahåls-martens som man kan ha varje dag när det är snöochslaskrusk ute. Ett kängformat hål i min skogarderob. Och en Lonsdalejacka.

tisdag 15 december 2009

Thuggee

Jag funderar på att köpa en jacka. Ja, jag vet. "Nu igen?" tänker ni. Men man funtade på att till våren kanske kanske köra någon mer sorts skinheadbillyinfluerad stil eller ngt om ni förstår vad jag menar och då vill man ju dels se rätt ball + hård ut och dels vill man ju inte rippa saker rakt av eftersom man inte är en del av den scenen/scenerna. S a s. Man har ju svårt för folk som köper AC/DC-tröjor på Carlings men som inte äger några AC/DC-skivor. Man vill ju se ut som om man är influerad av en stil/kultur, inte som att man klär ut sig till en stil/kultur.

Så jag funtar på den här jackan, av flera anledningar.
Jag gillar Lonsdale. Hyfsad kvalitet. Hyfsade priser. Att det är ett märke som är lite faux pas är ju ett plus. Det är, med all rätt, något white trash över det. Det är inte präktigt. Många som väljer att se lite skinheadinfluerade ut och köpa en harrington köper en Merc-harrington därför att den är inte riktigt lika laddad. Samma sak med pikétröjor. Det är lite fel med Lonsdale-pikéer. Lite korkat. Samtidigt, i mina ögon, så är det lite präktigt med en Merc-harrington eller en Fred Perry-piké. Lite safe. Inte så bråkigt. Snällt. Snyggt, men snällt. Så jag tänkte mig en Lonsdale-jacka. Sen är det ju ett stort plus att diverse scenpoliser kommer tycka att man smutsar ner vad de håller på med lite.

Sen är jag ju en total sucker för deras lejonlogga. Verkligen, total sucker. Den är bland det snyggaste jag vet.

Men vad sägs? Ja, snubben på bilden är ju groteskt ful och jag kommer inte ha sånna där jävla snickarbyxor som han har.

Eternally Mine

"It seems like it’s their way of staying elite and true to a certain perspective. And I like the fact that the music throws up all these walls and really wants to be elite. It really wants to have this fascist existence. It’s ridiculous, but at the same time, it’s about creating this sense of purity and refinement to what they’re doing in the face of having this repressed lifestyle. And they don’t wanna be liberated at all. They’d rather annihilate everything around them.At the same time, the first half hour of some black metal records is just this beautiful piano fugue or something. There doesn’t seem to be any real sense of trying to cut to the chase and sell something to a certain public. It’s all so self-infatuated, like “We have no concern for any marketplace aesthetic at all.” It’s amazing."

"To me, you can’t really reference black metal. You either gotta play it totally and purely and devote yourself to it or not."


-Thurston Moore


Lite som svar/reaktion på det här.

Cannot run, I cannot hide...

Det är när man kollar och läser det här som man börjar fundera på om vi inte ska skita i alla miljöföreskrifter och liknande och bara förgifta på så att vi tar livet av oss lite snabbare. Det lär ju vara ganska för sent att göra något annat vid det här laget. Nej, ut och kasta batterier i naturen och så hoppas vi att världen förvandlas till en Mad Max-rulle ASAP. Det skulle jag stödja. Mad Max eller Blade Runner. Inget annat.

Här är lite andra ställen som ger en hopp om framtiden/mänskligheten. Sovjet asså. Dom kunde det där med att inte bry sig ett skit. Eller vad sägs om att skapa en radioaktiv betongsjö. Som du dör av. Om du står på stranden. I 60 minuter. Fråga mig inte hur de fick dit betongen.

Jag spenderade f ö en stor del av natten med att läsa Transmetropolitan. Inte så bra för humanismen och filantropin.

fredag 11 december 2009

Blod och Eld II

Följande gäller först och främst i USA (eller man kanske ska säga att det är bevisat att det först och främst gäller i USA), men är ändå tänkvärt nu när det är jul och du tänker att du kan köpa dig lite bättre samvete.

Salvation Army Lobbies for Religious Discrimination

It’s almost time for those red kettles to go up in front of grocery stores across America, and all across America, people get all rosy cheeked just thinking about doing good… forgetting about all the organizations that do as much good without making such a big show about it… without thinking about where the money that goes into the red kettle really goes to.

Among other things, the money people give to the Salvation Army goes to pay the salaries of lobbyists in Washington D.C. What, oh what, do those Salvation Army lobbyists lobby for? The Salvation Army lobbies in favor of the political agenda of the Religious Right.

There’s the time, for example, when the Salvation Army leaders met behind closed doors with the Bush White House to come up with a strategy for passing a law that would allow government-funded groups to fire people for refusing to join the religions of their bosses. Convert and praise Jesus or lose your job, the Salvation Army law said. That was a practice that the Salvation Army was already engaging in, giving religious tests to employees and telling them to take a hike if the responses were not theologically correct, taking government money all the while. The Salvation Army spent hundreds of thousands of dollars of red kettle money on that political project alone.

What else does your red kettle donation pay for? Political organizing against same-sex marriage, for one thing. The Salvation Army uses its organization to promote opposition to equal marriage rights for same sex-sex couples. The web site of the Salvation Army states, “The Salvation Army believes, therefore, that Christians whose sexual orientation is primarily or exclusively same-sex are called upon to embrace celibacy as a way of life. There is no scriptural support for same-sex unions as equal to, or as an alternative to, heterosexual marriage.” Catch that other part too - the only good homosexual is a homosexual who decides not to have sex for the rest of his or her life.

There’s also the Salvation Army’s history of rescinding benefits to same-sex domestic partners. Said the Human Rights Campaign, “We’re talking about health care, about providing health benefits, and what the Salvation Army has decided to do is prevent certain families from getting health care, and that’s just mean.” Salvation Army supporters responded to Portland’s request that it adhere to the city’s ordinance requiring organizations receiving money from the city government to provide benefits to same-sex domestic partners by sending hate mail with messages such as “You are a sick person who doesn’t deserve to be mayor.” Compassion?

Still want to put that money in the red kettle?

Consider the Salvation Army’s decision to put its religion ahead of the needs of homeless people in Wisconsin. When the Janesville City Council asked the Salvation Army to stop trying to convert people to evangelical Christianity with government money provided through the city government, the Salvation Army said no. The Salvation Army decided that it was more important to keep trying to convert people to Christianity than to help people in need, so it decided to stop work on a homeless shelter until the local government relented and allowed proselytization with government funds. A spokesman said that stopping its religious activities as part of government-funded programs that it administrates would stop the Salvation Army from fulfilling its mission “to preach the gospel of Jesus Christ”. The Salvation Army would let the homeless freeze outside in the Wisconsin winter weather rather than just stop telling people to worship Jesus.

Yes, government funds. The Salvation Army gets a huge amount of praise for helping people in need, but the truth is that a huge amount of the money that the Salvation Army spends comes directly from federal, state, and local government. We, the taxpayers of America, make the sacrifice, but the Salvation Army gets the credit with none of the oversight and accountability that ordinarily goes along with government programs. In 2005, for example, 95 percent of the Salvation Army’s budget for children services came from the federal government, and was used, among other things, to conduct an anti-gay witch hunt in which employees were told to look for signs of homosexual activity in their colleagues, and to expose those colleagues so that they could be fired.

The plain fact is that the Salvation Army would only conduct a tiny fraction of its charitable works if it did not receive billions of dollars of government money. Much of the red kettle money goes toward building and maintaining Salvation Army churches, like the ones Wrangell, Alaska; Griffin, Georgia; Thomasville, North Carolina; Gilroy, California; Kalispell, Montana; Fort Lauderdale, Florida and countless other places across the USA. When you throw your money into the red kettle, are you thinking about helping people in need or about maintaining the temple in Rochester, New York?

I’m not denying that the Salvation Army does some good things with its own resources, but most of the good work it does is with government resources that could just as easily go to other programs that don’t discriminate, don’t lobby the government, and don’t mix religion with social services. Let the Salvation Army support itself, and rely purely on private donations. If the Salvation Army wants to keep preaching a right wing agenda, then it’s long past time that it get off the government dole.

-http://jesus-h-biscuit.livejournal.com/529452.html


Eff off.

Konsumtionshets II

Saker som skulle göra mitt liv bättre:

Sony Ericsson Pureness

Jag har faktiskt ingen aning om vad den här telefonen kan göra, men den är ju så sjukt snygg att jag är helt övertygad om att jag kommer bli en bättre (och framförallt snyggare) människa om jag skulle få tillfälle att äga en sån.


Alessi AL13003

Kanske den snyggaste klocka jag sett. Den slår nog t o m Danish Designs klockor.


Issey Miyake TO SILAN004

Jösses jävlar amalia. Fast jag vet inte om den ligger på gränsen eller just passerar den. Men jag gillar den skarpt.

Nu kan jag inte bestämma mig för om jag gillar Alessin eller japanen bäst. Japanen är ioförsig mer än dubbelt så dyr som Alessin. Inte för att det spelar någon roll eftersom jag ändå inte har råd att köpa någon av dem.


måndag 7 december 2009

Black shining leather

Ganska läskig version av 'Venus in furs':


Originalet:



Måste säga att jag föredrar Kriegs version. Ondare. Kallare. Fuktigare. Även om sången kanske är lite opassande. Dock ska Velvet Underground ändå ha lite cred, eftersom den här låten ändå får mig att börja fundera på om jag inte borde lyssna lite mer på dem.

För övrigt hade jag och Fiat en liten bjudning igår, vilket var mycket trevligt (Sabbat har varit mer eller mindre utslagen hela dagen efter den överdos av kel och uppmärksamhet han fick igår). Inte lika trevligt idag. Lätt skallebank, allmän håglöshet och ett berg av disk att ta tag i. Men det var det lätt värt.

fredag 4 december 2009

Att tänka innan man talar, sten i glashus osv.

Snodde den här från Ola, som i sin tur tydligen snodde den från Sydsvenskans söndagsbilaga:

Dock lite intressant att en protestant tycker att man ska vara försiktig med bibeln.

onsdag 2 december 2009

Finklädd

Dom här ramlade ner i brevlådan idag.Man är glad. I förrgår kom Proclamation-patchen och en (officiell) Blasphemy-tröja som jag hade beställt i slutet av augusti. Funkade bra det där. Deathlord of Abombination and War Apocalypse bad om ursäkt för förseningen. Tröjan var hursomhelst inte till mig utan till Susanna som fyllde år i början på september och som behövde en ny hårdroxtröja till sin växande mage. Lagom till att jag fick tröjan så hade magen passat på att bli en egen person vid namn Karl Paul Jon Zaars istället. Men hon får väl sy in tröjan eller nått.

För övrigt så får man inte missa när Wesley Willis sjunger om Morbid Angel och Bolt Thrower.

tisdag 1 december 2009

The Great Violence

Alla måste titta:

Total Mindfuck.








































Just nu vore det väldigt passande att lyssna igenom hela "Meaningless Leaning Mess"-skivan (läs det här för att förstå mer.). Men jag ska nog försöka mig på att sova istället.

Lvcifer Rising


Såg just en dokumentär om Hunter S. Thompson. Jävla snygg man, på ett ganska absurt sätt. Imponerande liv. Framförallt att så mycket av det han gjorde och det han var var HANS val. Man kan tänk att han gjorde många människor väldigt illa, men man kan även tänka att för honom var det nog svårt att inte göra det. Jag kan tycka att han betedde sig som en idiot ibland, men å andra sidan så respekterar och uppskattar jag honom väldigt mycket just för att han valde att vara en idiot just då och det faktiskt var hans val. T o m självmordet. Det var kanske inte rätt, det var kanske inte smart, men det var hans val. Förstår ni vad jag menar? Jag skulle kunna dra paralleller till Paradise Lost här ("All is not lost, the eternal will and study of revenge, immortal hate and what else is not to be overcome? That never shall His wrath or might extort from me." om jag minns rätt) men jag kommer nog inte ge mig in djupare i det.

Av någon anledning så kom jag att tänka på Jon Nödtveidt när jag tittade på dokumentären. Don't ask me why. I postbakfyllan så tror jag att jag på något sätt såg någon form av paralleller i deras liv. Eller så var det för att de hade liknande frisyrer.

Och apropå ingenting alls så börjar jag fundera på om jag har någon form av moralisk kompass alls. Dopaminbristen som talar, men ändå. Ibland måste man ha sönder sig själv för att kunna bygga något starkare.

fredag 27 november 2009

Hype...

...får man väl hoppas att det inte blir, men just programmet Hype tar upp black metal ca 20 minuter in i det här programmet (som är tillgängligt på svt play t o m 10/12). Det är väl inte fullt så vidrigt som det skulle kunna vara, men sådär svenneaningslöst ändå. Å andra sidan, vad förväntar man sig av ett popprogram (då menar jag inte nödvändigtvis pop som i populärkultur utan pop som i att skrapa lite på ytan för att vara nere med lite av allt eftersom man inte vet vad nästa grej som man MÅSTE gilla före alla andra kan dyka upp någonstans)?

Nåja. Kul att de tar upp Until The Light Takes Us, vad som verkar vara den första dokumentära skildringen av hela Norgehistorien som inte utgår ifrån ett "OMFGSATANISMKYRKBRÄNDERMORDNAZISMOMGLOLZ!Vikantjänacrazycashpådethärochbehöverintebryossellerförståettskit!!!!11!!schysstsidoknäckföraftonbladet"-perspektiv, utan faktiskt försöker förstå kulturen, personerna, ideologierna och orsakerna. Utan att döma, men även utan att stödja. Det är det intrycket jag har fått. Hoppas att den kommer visas någonstans i Sthlm.

Peter Bestes fotografier har för övrigt florerat runt sen åtminstone 2006.

torsdag 26 november 2009

Nu börjar det likna något

Jag är helt sjukligt imponerad av den här karln, på så många plan. Kolla tungarbetet! Dialekten då? Jo, klockren såklart.


Fast jag undrar om måste gå omkring så mycket, egentligen?



Bilspex? Jajamen. 'Zis is how ve roll.


Något mer kontemporärt:



Jag börjar, allvarligt talat, fundera på att lära mig det här. Det låter ju helt fantastiskt! Dessutom så kan man ju vara nere med både tyska nazister och KKK.

Konsumtionshets

Jahaja. Det där med att spara pengar till julklappar går ju sådär. Inte nog med att jag köpte allt jag köpte igår (som jag redan gått igenom), jag bjöd Fiat på sushi (=återbetalad skuld) och sen fick jag ett ryck och beställde stövelbenade Bone Awl-prylar från eBay. Sen är det The Shirt Factory-utförsäljning idag 07:00-19:00 på Birger Jarlsgatan 40 (samt även fre-lör också) och så dök det här upp helt plötsligt:
Nåja, alla räkningar är betalda iallafall. Och jag har någorlunda koll på vad jag ska köpa i julklapp till fölk.

onsdag 25 november 2009

Pepp i brevlådan!

Idag fick jag den här i brevlådan, courtesy of Viktor, som var snäll nog att köpa en sådan åt mig nere i Berlin (ryktet säger f. ö. att det kan komma att bli en till NWN!-fest i Berlin nästa år).


Idag har det varit köpfest. Mer än vanligt, faktiskt. Man blir glad. På väg med posten är:
  1. Säsong 3 av Deadwood.
  2. Midnight-backpatch.
  3. Stabat Master - S/t CD.
  4. Sixx - Sister Devil CD.
  5. En gratis Revenge-poster.
Samt den här dyrgripen:
För dom som inte känner igen den så är den en Proclamation-backpatch. Omslaget från "Advent of the Black Omen" och märket är tillverkat av Down With The Most High. Vill man ha ett eget exemplar så kan man ta och kolla här. Jag tippade faktiskt på att det skulle bli ett Proclamation-märke, men hade hoppats på att det skulle bli Teitanblood istället. Kanske nästa gång (som borde bli någon gång i januari). Jag skulle så väldigt gärna vilja ha ett Teitanblood-märke. Den här köpte jag mest för att den var så jäwla snygg.

tisdag 24 november 2009

Tröjor, spezialprylar, gothcountry och folk som man inte riktigt förstår varför de är dragplåster.

Fick det här i mejlen:

Så nu vet ni det.

Dessutom spelar Isobel & November här i Sthlm på fredag. När jag såg dem som förband till Woven Hand tog det mig faktiskt åtminstone en låt att fatta att det inte var Woven Hand jag såg, så då kanske ni fattar ungefär hur de låter (på samma klubb spelar även Rob Coffinshaker 25/12. Det ni.). Samma dag så spelar tyligen Andrew Eldrichts tränade apa Ben Christo skivor på H62. Mer info om det finns säkert på någon annan sida. Internettet är ju ganska stort.

After the Inferno

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det här klippet. Är det helt underbart eller är det hemskt? Är det bra? Är det dåligt? En sak är iallafall säker, det är väldigt germanskt.

Det man frågar sig nu är, är det här den ariska rasen som tyskarna slogs för eller är det här det som blev över efter att alla bra tyskar dödades på östfronten? Här är vidundrets hemsida, ni som undrar. På något sätt inger mig hans existens med en känsla av hopp. Finns det plats och framgång för honom har fanimej alla en chans.

måndag 23 november 2009

Tjo och tjim

Idag fick S & A en liten knodd. En pojke. Det är ju lajbans, så man är glad.

I övrigt så börjar jag misstänka att någon stjäl min post eller nått. Två paket från Kanada och ett från Sverige, innehållandes obskyra hårdrockströjor behagar inte att dyka upp. Jag menar, WTF? OK att det kan strula lite om man beställer saker från utomlands. Jag köper det. Men det ena av paketen har jag väntat på sedan i slutet av augusti. Men jag kanske blev blåst. Jag kanske blev blåst på det andra också, som skulle ha skickats i början av månaden. Eller så försvann det någonstans över Atlanten. Men det från Sverige är ändå skickat av en snubbe som jag är lite bekant med och han ska ha skickat det i förra veckan. Jag borde ha fått det i torsdags, liksom.

I övrigt så var min hårbotten mer fucked up än vanligt idag, mina tarmar känns som om de har varit fyllda med grus och mitt konto är mer illa däran än jag trodde eftersom ställen väntar med att dra pengar så länge de kan.

Nåja, det har överlevts förr och i övrigt är det rätt lugnt.

Blev återigen väldigt sugen på en grön, nästan för liten MA-1.

Dagens tips är för övrigt Hunters Moon. Bathorian black metal, som det kallas. Det påminner alltså om Bathory. Man kan ioförsig fråga sig vad man ska med kopior till när originalet är så överjävla mäktigt, men jag gillar dem.

EDIT: Jahaja. En fönsterruta har spruckit. Kul.

söndag 22 november 2009

Hammarfilosofi

Hobbes har influerat min syn på världen och mänskligheten till en ganska imponerande grad med tanke på att jag aldrig orkat traggla mig igenom hela 'Leviathan.' Samma sak med Nietzsche.

lördag 21 november 2009

Blod och Eld

Det är ju ett jäääävligt tufft uttryck. Jag vet inte om det blir bättre eller sämre av att det är Frälsis motto/valspråk. Men nog skulle det se ballt ut som knog/fingertatuering (ja, inte "...och..." då), om man någonsin skulle skaffa sig en sådan. Jag har flera alternativ. Blod eld, Paci Fist, Kali Yuga och Fiat Lux. Jag har för få händer och för dålig ekonomi för dom här planerna. Hade det inte vart för det (att jag inte är ekonomiskt oberoende) så hade jag vart seriöst mycket mer täckt än vad jag är, på konstiga/dumma ställen också. Fast det är satans jobbigt, det där med tatueringar. Allt är skitkul, förutom att det gör ont (fast det går ju över snabbt) och hela läkeprocessen. Allt smörjande och kliande och grejer är nog det jobbigaste. Hade det inte vart för det (och att det är dyrt) så... Jag har ju lite gaddningar innestående, liksom.

Nåja. Rolig bild.


Sabbat har f ö varit ute på promenad idag. Vi har sprungit omkring i hela grannskapet och spanat. Han verkar inte direkt ha blivit mindre hispig av det. Attans.

torsdag 19 november 2009

"Jag har aldrig varit oskuld om man räknar analsex..."


"...Gud har knullat mig i röven sen dag ett."

Så sant som det är sagt. Varför är det så, tänker ni? Jo, såhär är det.

Igår rasade min dator ihop. Jag reparerade lite med startskiva och shit och det gick jättebra.
Idag så startar den inte ok. Går in från startskivan och försöker köra skivverktyg på hårddisken. Den hittar inte själva Macintosh HD. Så Jäääävla najs. Försöker ändå köra verktygen på den överliggande katalogen/ikonen/get. Går inte. "Den underliggande åtgärden avslutades med ett fel" och "ogiltig syskonlänk" får jag reda på. I'm fucked. Ingenting funkar åt något håll. Garantin har gått ut på maskinen OCH jag har inte slutat betala på den.

Sen ringer Radiotjänsten. Helt underbart vad slipade dom är. Jag är imponerad.


Radiotjänsten, med manlig och myndig röst: "Ja, det är radiotjänsten här. Har du glömt betala TV-licensen eller är det någon annan i hushållet som gör det?"

Alex, lätt panikslagen: "Asså, jag har inte haft TV på 1.5 år."

R, med myndig röst: "Så då skaffade du den nyligen, alltså?"

A, försöker köpa tid och komma på ngt smart att säga: "Ursäkta?"

R, trött: "Så du skaffade TV nyss alltså."

*pinsam tystnad*

A, krypandes till korset: "jaaaa, det var väl några veckor sedan."

R, med en röst som uppenbarligen inte tror på A: "Då startar vi en faktura f o m idag då."

A, lättad över att han inte kommer skickas till Gulag: "Ja! Gör det! Det blir jättebra!"

Jag har aldrig hört en röst som trott så lite på vad jag har haft att säga. Aldrig någonsin. Jag är helt sjukligt imponerad. Och som han la fram snacket! Det gick inte att värja sig. Även om jag hade vart döv, blind, lam, stum, inte ägt radio, tv, dator, stereo, telefon eller ens en speldosa och dessutom varit TOtalt ointresserad av all form av stimulans så hade jag inte sluppit undan TV-licensen. Karln förtjänar en medalj, ett hedersomnämnade, en klapp på axeln, en löneförhöjning. Jag är uppenbarligen inte stum av förundran, men jag skulle kunna ha vart.

Kan dom verkligen pejla in om man har en TV? Jag vet inte, men jag kommer iallafall betala TV-licensen skitnoga i framtiden så att Han inte ringer mig igen, för gör han det kommer jag både vara rädd och skämmas väldigt väldigt mycket.

Tillbaka till datorn. Det verkar som att det har gått typ kallbrand i hårddisken, om man ska tro på framgooglade svar. Skitbra. Tur att jag iallafall har back upp på musik och grejer NEJ DET HAR JAG INTE! Dumsnål är den korrekta benämningen på mig.

Nåja, om några månader kommer jag med största sannolikhet kunna köpa en ny (på avbetalning, naturligtvis) till ett någorlunda förmånligt pris, så hela den grejen kommer ju lösa sig. Bara ett jävla jobb att fixa in all musik i apparaten igen. Och allt annat, typ skolarbeten, uppsatser, etc etc. Men där får man för att man skjuter upp allt till en annan lönecheck.

Jaja. Jag ska gosa runt lite med det där och se om det finns något sätt att komma åt skiten på hårddisken. För i sådana fall köper jag en extern hårddisk så fort jag får pengar, fixar över allt på den och... Ja... Väntar på en ny maskin. Och typ leker loss med den gamla. Saken är den att jag har ingen användning för en tom dator.

Jävla naziapple.

Nåja. Det kommer kosta mig mindre pengar att få en bättre dator än vad jag betalar idag. Alltid något. Och min konsumtionshets när det gäller att köpa dyra saker verkar ha gått i stå. För tillfället, men det är alltid något. Ärligt talat så är jag rätt nöjd med det. Känns ju ekonomiskt sett mer värt det om hela ens fåfänga jag står och faller med ett tygmärke för 50kr eller en T-shirt för 200:- än att den/det gör det med en 1500kronorsskjorta. Till viss del så tillskriver jag ansvaret för det till manolos temavecka om måttsydda kostymer. Eftersom jag, som livet är, inte har ett behov av att ha kostym särskilt ofta så har jag kostym när jag tycker att det är snyggt och kostymer jag tycker är snygga (jaja.). Och som känns jävligt lyxiga, naturligtvis. Därför så känns det lite (där jag befinner mig just nu) som att det inte riktigt är värt det för mig att lägga ner tid och pengar på dylika kläder om jag inte får precis vad jag vill ha. Det jag verkligen vill ha har jag verkligen inte råd med. Det jag verkligen vill ha behöver jag verkligen inte. Därför får det ligga på hyllan. Men en dag kommer jag knalla in hos Hans Allde och beställa en Mabro-kostym. Tills dess är det inte så viktigt. Så känns det just nu iallafall. Fram tills dess så har jag ändå ett relativt hyfsat utbud av lite mer dressade kläder och det räcker nog rätt bra så. Just nu. Dock är jag ändå rätt glad över att jag lyckades hitta en kostym jag tycker mycket om på H&M (italiensk super 100's-ull, tydligen. En får höppes att den finns på rea lite senare och att en annan har pengar då.), där jag även hittade smokingtofflor (!) som jag nog tror att jag måste köpa. De var på sitt sätt ganska gräsliga (men ändå tillräckligt arroganta och dekadenta) men prislappen gör dem i vilket fall som helst värda.

Dessutom har jag glott igenom Mad Max-filmerna nyligen så mina estetiska preferenser har liksom förskjutits lite. Svart trasigt läder, nitar, smuts, dune buggies samt hat och våld. Det är melodin för dagen/natten/vintern/livet. Sjukt sugen på svart jeansväst och/eller en MC-jacka med avklippta ärmar. Och en grön bomber.

Så nu sitter jag bara och väntar på att civilisationen ska gå under.

tisdag 17 november 2009

Procreation of the Wicked

Dom här banden har jag inte sett (tyvärr), men de spelade i Berlin i helgen.

Först ut är Midnight, från amerikaT.

Du kan lyssna på mer från Midnight här och här.

Härnäst fäljer Proclamation från Spanien. Av någon anledning gillar jag inte Proclamation på skiva (även om jag inte givit dem någon gigantiskt chans), men liveklippet är rätt imponerande.

Proclamation kan man lyssna mer på här och här.

Skivor med banden kan du, med lite tur, köpa här och här.

Följer man den HÄR länken hittar man videoupptagningar från samma tillställning med Proclamation, Blasphemophager (bl a, en där Impurath från Black Witchery sjunger på "Deathrash" och "Lamb". Vilka som har skrivit dem från början borde jag inte ens behöva förklara) och Black Witchery (som gör en cover på "Ritual".). Ganska balla grejer, faktiskt.

fredag 13 november 2009

Öppen ursäkt och förklaring

Främst under den senaste veckan har jag fått en släng av paranoia och torgskräck. En lite värre släng än än vad normaltillstånden utgör. Att vistas ute bland folk får det att krypa i skinnet på mig och att ens tänka tanken på att folk kanske kanske ens nämner mitt namn när jag är inte är närvarande gör mig illa till mods. Nu låter det här kanske värre än det är (det är inte som att jag tror att KGB avlyssnar mina plomber eller att folk är out to get me), och det är säkert en reaktion på en bland annat ekonomiskt instabil situation samt brist på någon som helst rutiner. Brist på kontroll. Sånt tar ut sin rätt.

But it's all good. Det går över det också.

tisdag 10 november 2009

"I don't need my immune system, I need my funny bone!"

Appropå Sadistik Exekution så har tydligen Slaughter Lords trummis Steve Hughes nuförtiden en karriär som stå upp-komiker. Jag gillar't. Ganska rolig snubbe. Faktiskt. Och alla som uppträder i Nifelheim-tröja är ju asgrymma (att gilla Nifelheim är en typisk såndär grej som automatiskt höjer en över alla andra), vilket han hade på sig när han uppträdde i Sthlm senast. Vill ni ha mera Nifelheim-referenser i ert Hughes-material (vilket ni naturligtvis vill) så kolla här (där (delar av) Nifelheim är den direkta anledningen till ett skämt. Bland annat).

Hursomhelst. Ett klipp eller två.





Det kanske är något fel på mig, men jag tycker fan att han är lite het.

måndag 9 november 2009

Habegär:

« . . . a lazy isle to which nature has given
singular trees, savory fruits,
men with bodies vigorous and slender,
and women in whose eyes shines a startling candor . . . »


"Top: juniper berry, black pepper, caraway
Mid: incense, hyacinth, leather
Base: papyrus, patchouli, black amber"

Lagom billigt också. 195 dollar (för 100ml i och för sig) . Via post/internetorder. Nyöppnad butik på Mäster Samuelsgatan.

Jag är så jävla dålig på att köpa parfym. Tyvärr. För det är ändå något jag skulle behöva mer av.

Stephen Fry hatar katolicismen



Spola fram till 2:30 om du inte vill titta på kristna.

"We don''t worship Satan, Satan worships us!"

Sadistik Exekution uppträdde i Sydney alldeles nyss (7/11). En av mina tidigaste förälskelser när det gäller riktigt extrem hårdrock. Hursomhelst så uppträdde de på någon form av Heavy Metal Awards eller något annat töntigt, och här får ni ett litet videoklipp:


Ett av världens minst vackra och mest retarderade band? Kanske. But it's all good.

Dessutom: Bone Awl ska tydligen göra tre spelningar i Europa. En på NWN-grejen, en i Prag 21/11 och en till. Någonstans.

lördag 7 november 2009

Love to Hate

Den här bloggen provocerar mig något oerhört. Inte på grund av det ämne den behandlar; jag tycker själv väldigt mycket om jeans, även om denimnörderi är lite... Fånigt. Själlöst. Nej, bloggen provocerar mig på grund av det värdelösa språket. Läs själva. Han SLAKTAR verkligen det potentiella intresse jag skulle kunna ha för ämnet. ToTalt. EFter att ha spenderat tio minuter med att läsa den bloggen så vill jag kasta molotov cocktails på Nudie-butiken på söder, och det är ändå ett personligt favoritmärke.

Fruktansvärt. Johan, det är inget brott att använda ordet "och" i en mening. Det finns ingen lag på att man MÅSTE ha med ett kommatecken i varje mening. Kom igen, snälla. Du vet ju vad du skriver om. Du har ju grym koll. Ta en jävla skrivkurs eller något.

Jag brukar verkligen inte tycka att det är befogat att gnälla på internet, men nu är måttet någorlunda rågat. Förlåt.

EDIT: Förresten. Jag blir faktiskt ganska provocerad av denimnörderi också. Tyvärr.

onsdag 4 november 2009

Alltså?

DN Kulturs framsida:

"Sveriges största rockband Kent har tröttnat på manlig bredbent rock och blivit en diskomaskin."

Va?

NP: Midnight - Watch Your Step.

Dagens Tips

Jag har ett väldigt väldigt starkt sug efter ny musik. Ny UG-metal. Lyssna in sig på saker som Father Befouled (deras trummis tog tydligen lifvet av sig för typ en kvart sedan), Rites Of Thy Degringolade, Weapon, alla Katharsis-grejer man missat, Malveillance, Volahn och allt annat som jag totalt ignorerat under flera års tid.

Tyvärr har jag ju inga pengar.

Här är för övrigt en video med autraliensiska Portal. Jag måste säga att jag har inte så lätt för musiken (jag har å andra sidan bara upplevt den genom myspace och youtube och det är ju inte direkt de bästa sätten att konsumera musik på) men imagen/framtoningen/ambitionen är ju helt jävla galet klockren.

tisdag 3 november 2009

"Only one single lamp do show me this way"

Jag har funderat på en tatuering ett tag. Ett Bone Awl-citat i en banderoll som ska sträcker sig runt över utrymmet mellan tatueringen på (höger) axeln och tatueringen på underarmen. Det är en bit från fenomenala låten "Night's middle" och texten går såhär:

"Night's Middle
Lightless riddle
Suddenly small
Life so little


Night's middle

Lifeless brittle

Now I'm Found
In Night's Middle

Day

Could be

No
Further
Away


Thin

Stuck between

The light of life
and night's dream

Alone
but somehow heard
the world bends
by my every word

Day
could not
be
a thought"



Det jag hade tänkt tatuera är det här stycket:

"Alone
but somehow heard
the world bends

by my every word"


därför att det säger, på ett poetiskt vis, ganska mycket om hur vi själva skapar och formar vår egen värld. Vår egen uppfattning är den rätta. Den egna tolkningen är den som spelar någon roll. Det du förvandlar beståndsdelarna av ditt universum till är vackert och äkta. Din uppfattning är den korrekta. Din värld är lika äkta och värdefull och vacker och har lika mycket existensberättigande som alla andras världar.

Mitt val är mitt val och mitt val och mitt liv och min värld är starkt och stolt och rätt och vackert därför att det är mitt val och mitt liv och min värld. Det är det enda som räknas, i slutändan. Resten av världen kanske tror att den lever i en och samma värld, men det gör den inte. Varje människa lever i sitt eget kungarike som är skapat efter de egna övertygelserna. De flesta vet bara inte om det och är därför inte fria, inte skapare i sin egen värld. De är andras skapelser. Man lär sig sånt när man spenderat hela sitt vuxna liv med att gilla fel saker.

För ganska precis tio år sedan tog jag ett beslut om ett specifikt sätt att utforska världen och det är hela den här harangen ett tydligt uttryck för. Faktum är att den på många sätt är kvintessensen och resultatet av det decennielånga projektet. Och därför är den där textraden och den tatueringen det också.

Men det är inte över. Varje steg man tar i sitt eget kungarike stärker det, men varje steg man tar i sin egen skapelse för en längre bort från andras (och där igenom, andra) och det är på många sätt skadligt.

Allt jag är och på riktigt uppskattar centreras till och filtreras genom de här tio årens upptäckter på det här planet. Det är kanske därför jag är så hopplöst inkompetent på andra, ofta kanske nuförtiden mer relevanta plan. T ex. så har jag svårt att förstå och ha tålamod med folk som tycker att Samhället och Människor är viktigt. Att Demokrati och Rättigheter och Moral är något annat än skapelser i ett flertal personers världar, men inte att fri-och rättigheter även berövar andra människor deras fri-och rättigheter. Att demokrati är ett medel, inte ett mål. De är sätt att få folks separata kungariken att kunna fungera parallellt, så (men inte helt) fria som de kan vara. De är VERKTYG för att få samröre att fungera smärtfritt. Skillnaden mellan olikheterna ligger i grad, inte i art.
Eller folk som inte inser (inte vågar?) vad de är, vad de tillhör (men ändå ska tjafsa om det). Eller folk som inte inser människans mystiska kapital? Att man kanske bäst kommer fram till en sanning genom en lögn?

"Alone, but somehow heard..."

Hur mycket av det vi gör, är, skapar, konsumerar beror på det konsensus vi alla av nöd måste befinna oss mitt inne i? Och hur mycket av det tidigare nämnda är sätt att antingen försöka döva den vetskapen eller fly från detta konsensus på de sätt som finns kvar? "Life is eternal warfare" för att travestera ett citat av Umberto Eco.

The Abombination of Desolation

Min far ligger på sjukhus just nu. Inget jätteallvarligt och inget jag har varit sådär jätteorolig över. Min mamma meddelade mig just att allt var OK. Jag föreslog att vi skulle besöka honom tillsammans imorgon. Och helt plötsligt blev jag väldigt sorgsen. Inte för att min far har varit så illa däran att han är på sjukhus. Nej, jag vet inte om jag klarar av att se honom svag, i en sjukhussäng med allt vad det innebär. Min far är en stark man. Att se honom i ett tillstånd där han inte är det... Det påminner mig om när min farmor begravdes och jag blev mer ledsen över att min far var såpass ledsen att han grät och var förvirrad än över att min farmor var död. Inte så att han inte borde ha gråtit, det var bara väldigt sorgligt för mig att se och inte kunna göra något åt. Och att se karln i en sjukhussäng med dropp och allt... Jag vet bara att jag skulle personligen nog ha svårt för besökare om jag var i samma situation. Fast kanske inte, å andra sidan.

Nåja, jag har ju uppenbart en hel del att jobba med när det gäller mig själv. Men för mig ligger omsorg, medlidande och förödmjukelse nära varandra. Det finns något förnedrande över en reaktion som inte är ett kallt konstaterande av situationen. Å andra sidan finns det ju definitivt något förnedrande över ett kallt konstaterande också. Slutsats? Hur man än vänder sig har man rumpan bak and somewhere down the line it's going to get severely fucked åt vilket håll du än riktar den.

You always deserve the shoes II

Minns ni att jag ville köpa bruna chelsea boots för ett tag sedan? Nå, eftersom gudarna/ödet tydligen har tröttnat på att ge mig bajs med ena handen så har de givit mig en guldklimp med den andra handen. BEHOLD, årets kap!
Ett par Loake boots från shoemaker-linjen. Och med ett snyggare läder än övriga exemplar/modeller jag sett! Misstänker dock att det inte är någon extrem superkvalitet på lädret (med största sannolikhet plastglansat), men med tanke på att jag fick dem för 1000:- inklusive frakt och att de var totalt oanvända så är det helt OK ändå.

I övrigt är jag helt sjukt trött på allt vad mode heter som inte kan sättas i direkt relation till hårdrock, punk och rock and/or roll. Själva tanken på att använda en rock istället för en fodrad jeansjacka känns mig så fruktansvärt främmande just nu.

Fast ändå... För första gången i mitt liv är jag riktigt sugen på en smoking. Fast det måste ju vara en brutalt snygg/perfekt smoking om jag ens ska fundera på att ens titta på den, så det får vänta ganska länge. Man kanske kan tänka att jag istället borde satsa på att äga mer än en kostym i rätt storlek.

måndag 2 november 2009

Dagens Tips


"The Lamp of Thoth were an infamous esoteric coven who operated out of Keighley back in the Victorian age.( See Marie Campbell's great books 'Curious Tales of Old West Yorkshire' and 'The Strange World of the Brontes'). Our mission as a band is to capture that black magical atmosphere whilst mingling it with a Victorian Christian sensibility, to produce a front of oppressive Christian virtues which can barely conceal the raging lusts which boil beneath. We want to repress, enslave and then devour (in stereo, where ever possible) in the spirit of the Old Ones which the Victorian age eventually produced through their sceintific atheism. We want to doom the doomiest doom that doom can doom!"

-The Lamp of Thoth

Lyssna först och främst på det självbetitlade spåret.

söndag 1 november 2009

"Fuck you, fuck you, fuck you Jesus Christ!"

En nackdel med att klippa håret är att helt plötsligt synts ryggen på ens jackor. Inte ett problem i vanliga fall, om det inte är så att man har en gammal jeansjacka med en CROCKER-logga på ryggen. Och den vill man ju helst inte att den ska synas. Så jag funtar lite på att köpa ett ryggmärke, eller back patch som det så fint heter i svängen. WARHEAD har ju en del grymma saker och jag har för mig att jag handlade av samma snubbe någon gång när internet var ungt och dinosaurs roamed the earth. Problemet är bara att snubben inte tar PayPal och alla andra sätt är krångliga/dyra/osäkra. Back in the day så skickade man ju kontanter över halva världen och fick vänta i tre månader innan man fick (ofta fel) saker. Jag är för gammal och bekväm för det nuförtiden. Men å andra sidan finns det inte så många andra ställen som har tygmärken med saker jag gillar. Inte några snygga och inga i den storleken iallafall. Hells Headbangers säljer ju en hel del av Warheads grejer, men inte ryggmärkena.

Men det blir väl från Warhead man beställer till slut. Valet står mellan dessa:




Tänker mig först och främst Sarcófago och Teitanblood, då jag har två jackor jag tänkte pryda med lite gottigotti. Men kom gärna med synpunkter och/eller tips.

EDIT: De här bilderna på Master's Hammer... Jag vet inte om de får MS-ryggmärket att hoppa upp eller ner på önskelistan.

torsdag 29 oktober 2009

Inter solar message broadcasted

Det finns för tillfället inget internet på hemmafronten. Hence the sporadiska uppdateringars. Jag har dessutom viktigare saker att skriva på, OM jag skulle ta mig i kragen och börja skriva på dem. I övrigt är jag på underligt humör, men inte nödvändigtvis på ett dåligt sätt. Antisocial men ändå sugen på att träffa folk. Bara lite skumt. Konstigt beteende.

fredag 16 oktober 2009

Jag antar att alla såg Skräckministeriet och intervjun med Watain igår? Ganska trevligt att man gör en sådan intervju på ett så odömmande sätt och på ett så... Ett sätt som inte känns tabloidpress. Där man faktiskt tar bandet/musiken/upplevelsen/filosofin som något värt att ta på allvar och värt att respektera. För dom av er som inte fick ert lystmäte där och då så hittade jag det här:



torsdag 15 oktober 2009

Alltså, ja.



Jag har för övrigt sökt in till typ varenda lärarutbildning som finns på SU. Nästan.

Sen så har jag, min vana trogen, naturligtvis hittat ett par (för min budget) dyra klädesplagg jag vill köpa. Antingen en olivgrön Alpha MA-1 jacka eller ett par svarta chelsea boots med brogue-mönstring (eller vad man nu ska kalla det). Det är väl lite som att fråga sig "ska jag äta lax eller Ben & Jerrys?" om man nu ska göra en jämförelse, men sån är jag. Vissa skulle säga schizofrent, jag säger eklektiskt. Eller så håller jag i stålet och jagar billiga saker på eBay.

Nåja. Det är just nu inte aktuellt att köpa något av det. Och hur som helst så ligger SIXX-skivan ("...a sound reminiscent of Joy Division, Bauhaus, Sisters of Mercy, and Samhain" och det gillar man ju.) som släpptes för några dagar sedan högst upp på inköpslistan. Med lite tur så hinner CD-versionen komma ut och LP-versionen inte ta slut lagom till att jag har råd att beställa grejer. Kanske t o m hinner knipa en die hard-version, även om jag av ren princip har svårt för sådana.

lördag 10 oktober 2009

My God Bleeds Black Blood

En liten liten filmsnutt blev just skickad till mig från en av de ansvariga för förra fredagens kalabalik. Det kanske inte säger så mycket om de i mina ögon uppenbara musikaliska kvalitéerna, men förhoppningsvis lite om den utstrålning och den atmosfär som skapades den kvällen.

För övrigt så visade det sig att det fanns en poäng med min Aghorijämförelse.

Och som lite extra grädde på moset så får ni här en video med superba och närbesläktade In Solitude:

Menvafan

Jag orkar inte ta tag i livet nu. Jag borde göra det, för något kommer säkert strula till sig vilket alltså kommer leda till totalstress och eventuellt misslyckande, men jag orkar inte. "Varför göra idag det man kan skjuta upp tills imorgon?" I mitt fall blir det snarare "varför göra imorgon det du kan skjuta upp ännu längre?"

Tråååk.

fredag 9 oktober 2009

Gangster of Love

Här är mitt försök till att se ut som den undangömde, homosexuelle medlemmen av familjen Corleone, alternativt en fjolligare medlem av Tony Montanas posse. Man får välja själv. Jag och den här kavajen har länge haft ett lite speciellt förhållande. Det är nog den kavaj som sitter bäst på min späda lekamen, med ärmhål så tajta/smala att det nästan blir obekvämt med skjorta under. Figursydd med tydlig midja, svart och i mohair så den skrynklar sig inte så lätt. Den har även en hyfsat grov yta, vilket i min värld är väldigt positivt. Den känns hyfsat rejäl, och det är bra. Problemen är dock (som syns på bilden) de extrema jävla slagen, som nästan sträcker sig ut till ärmsömmen. Absurt vida. Men det funkar fint med de här skjortorna, när man har såpass "dålig" smak att man har skjortkragen utanpå kavajkragen. Och det har man ju när man vill se lite extra arrogant ut (och jävlas lite med anhängare av den klassiska stilen.).

Fast man kommer ju inte undan att man ser ut som en inte så hård kokainlangare från sjuttiotalet, alternativt fransk idiot, alternativt någon form av discofjolla. Men jag tycker att jag väger upp det med min inneboende manlighet och råhet, som ju formligen väller över i parti och minut. Faktum är att det nog nästan är bra att jag bejakar mina mer extrema fåfängligheter, annars kanske kvinnfolk och homofiler skulle explodera av den oöverträffade blandningen av min djuriska utstrålning och manliga utseende.

Det här är för övrigt väldigt mycket av en budgetoutfit, kom jag på på väg hem från jobbet. Det dyraste jag har på mig är nog frisyren.

torsdag 8 oktober 2009

Sick Boy

Sedan i tisdags ser jag ut ungefär såhär:Ansvarig för frisyren är Magnus på Blow Out. Ett besök rekommenderas. Han hade antingen en jävla tur eller så är han sjukt skicklig (och jag väljer att tro på det senare alternativet) eftersom han fick till en frippa som verkligen passar mitt ansikte och både känns och ser ut som att jag alltid har haft den. Rätt billigt var det också och fort gick det. Runt en timma tog det att reducera mitt stolta hårsvall till det ni ser på bilden. Ett riktigt bra val från min sida må jag säga. Trots att jag var mer nervös inför det här än jag var för att tatuera mig nu senast.

Jag har dessutom två par nya glasögon, där ett par är exakt likadana som de gamla och ett annat par är förvillande lika det gamla paret. Jag har alltså två par nästan exakt likadana glasögon. Allt för att matcha alla mina nästan identiska skor och hårdrockströjor.

Idag fick jag mina skjortor från TM Lewin. De är en svart och en vit från John Francombes Rovereto-linje. Vad ska man säga? Jag har ägt dem i typ en kvart, men tyget känns helt fantastiskt, och det är väl det största pluset. Passformen är helt OK. Något snäpp större än TSFs extra slim fit i samma storlek. Kanske lite väl vida ärmar, men det funkar. Det absolut största aber jag har (men det kan mycket väl vara ett plus när jag har vant mig vid det) är kragen. Längsta snibbarna på den här sidan Goodfellas. Vem vet, det kanske funkar när jag har vant mig vid dem och de inte längre är skadade av frakten (nu stor de nämligen ut från bröst och hals), och med lite tur så krymper ärmvidden och kanske även bröstvidden lite lite. Har inte känt riktigt på ärmlängden men den är inte för kort iallafall. Kort sagt så känns de som ett jävla kap för 25 GBP styck, men jag hade nog aldrig betalat de 85 GBP som originalpriset påstås vara. Men när det är rea (vilket det är väldigt ofta/alltid, på ett eller annat sätt) så är det bara att slå till. Nu har de mest lite obskyra färger och mönster, men jag kommer nog beställa fler enkelfärgade skjortor därifrån och från den linjen när tillfälle ges till samma fantastiska pris. Eller så kanske jag beställer en vit skjorta med rosa paisleymönster. Jag är faktiskt lite sugen, även om jag nog är för feg för just det mönstret och nog istället skulle satsa på det här mönstret. Undrar om mönsterpassningen verkligen är lika bra i verkligheten som på bild?

Jaja. Nu ska jag spela TV-spel och ha ångest.

EDIT: OK, jag har hittat en grej att gnälla på när det gäller skjortorna. Knapparna är inte schyssta alls. Tjocka och klumpiga. Nästan exakt sådana som H&M har på sina billighetsskjortor. Inte OK. Under nästa vecka så är det jag som nördar loss bland Sthlms knappaffärer. Hittade dock ett plus för skjortorna: delat ok. En inte helt nödvändigt grej för en skjorta som inte är skräddarsydd, men fint ändå.

tisdag 6 oktober 2009

Gods Of War

Blasphemy spelade i Montreal i lördags. Här är några videos.



Bonus: Rok från Sadistik Exekution blir intervjuad i australisk TV 1986.

måndag 5 oktober 2009

It's poison

Jag är så trött på att folk är så fula. Inte nödvändigtvis på ytan, utan bara grova opoetiska och fula i själen. Oattraktiva. Ingen poesi i själen.

Det är en ful och oattraktiv tid vi lever i. Det är väl det som är problemet med friheten. Människan är en grov och ogin varelse. Följaktligen blir hon bra på att sprida det när hon får friheten att göra det. Å andra sidan så får jag friheten att sprida mitt gift också.

Ozymandias

I met a traveller from an antique land
Who said: Two vast and trunkless legs of stone
Stand in the desert. Near them, on the sand,
Half sunk, a shatter'd visage lies, whose frown
And wrinkled lip, and sneer of cold command
Tell that its sculptor well those passions read
Which yet survive, stamp'd on these lifeless things,
The hand that mocked them and the heart that fed.
And on the pedestal these words appear:
"My name is Ozymandias, king of kings:
Look on my works, ye Mighty, and despair!"
Nothing beside remains. Round the decay
Of that colossal wreck, boundless and bare,
The lone and level sands stretch far away.

-Percy Bysshe Shelley


Någon gång vill jag besöka Egypten. Besöka Karnak, Luxor och Konungarnas Dal.
Någon dag vill jag besöka Mesopotamien. Besöka Ur och Babylon och de andra gamla städerna.

Only Death Is Real

I fredags såg jag Invidious. Den första tanken jag fick när jag såg dem var "dödsdyrkan" för det var så de såg ut, betedde sig och lät. Inte som djävulsdyrkare och inte heller som motsatsen, dvs någon form av godhjärtat dödsmetallband. Det var som en dödsdyrkansrit. Som att en gäng från aghorikulten helt plötsligt bestämde sig för att Death Metal var bästa sättet att på ett konstnärligt sätt utforska Döden, både rent spirituellt såväl som estetiskt/konstnärligt. I en serietidning jag en gång läste (som jag nu har glömt namnet på, men kan det ha varit 'Death'?) fanns en grupp av degenererade men västerländska ghüler (i brist på bättre uttryck) som kallade sig "Cirque des Necrovores." Gravskändare och likätare, vars enda mål var att genom förtäringen av de döda lära känna och övervinna döden. Dock tror jag inte att Invidious mål är att övervinna döden på något sätt.

Min andra tanke var "vilda hundar", för att det var lite så interaktionen mellan band och publik fungerade. Som två flockar med vilda hundar, uthungrade och stressade, möts för första gången. En i sanning aggressiv atmosfär, på helt rätt sätt.

Jag har bara sett två andra band som har ingivit mig med samma känsla av att jag verkligen har bevittnat något speciellt, något religiöst, något där musiken och framträdandet jag får bevittna är det minsta som försiggår och det är Watain och Sunno))).

En längre recension kommer förhoppningsvis skrivas ner och publiceras någon helt annan gång någon helt annan stans, tillsammans med lite andra texter. Mer info om detta kommer när denna eventuella publicering blir aktuell.

Neolithium och Morbus Chron var också duktiga och fotografiet är taget av (och snott från) Lisa Dahlqvist.

onsdag 30 september 2009

Nya Skor

Lite för stora i skaftet, vilket resulterar i att det glappar lite/en del när man knatar. Men annars är de schyssta.

tisdag 29 september 2009

Damn Right II

"Dialogue is necessary with people misunderstanding each other. You have dialogue to clarify misunderstanding. There is no misunderstanding here. Israel itself knows exactly what it’s doing. It know it’s illegal. The EU knows. It’s not a misunderstanding. What’s the point of a dialogue? To tell them it’s wrong? Well, they already know it’s wrong."

-Norman Finkelstein

Damn Right

"A human being should be able to change a diaper, plan an invasion, butcher a hog, conn a ship, design a building, write a sonnet, balance accounts, build a wall, set a bone, comfort the dying, take orders, give orders, cooperate, act alone, solve equations, analyze a new problem, pitch manure, program a computer, cook a tasty meal, fight efficiently, die gallantly. Specialization is for insects."

-Robert Anson Heinlein

måndag 28 september 2009

Kom igen, kom igenkomigenkomigen!

Kom igen då (amerikanska, brittiska och svenska) posten! Heja heja! Jag vill ha mina saker!

Ja, så kom då. Ner i lilla lådan.


Man ska inte underskatta konsumerande som hobby. Man ska inte underskatta det psykologiska välbefinnande som infinner sig när man får tag på kvalitet till struntsummor.

torsdag 24 september 2009

Piss, Pest och Senapsgas

Jävla skitinternet och jävla skitbritter. Här tänkte man att man kanske skulle kunna få sig ett par ganska hyfsade skjortor ganska billigt från TM Levin. Britters idé om slim fit har ju kanske inte så mycket att göra med verkligheten men jag tänkte att om man nu beställde från deras mest mest mest slimmade linje så kanske man kan få något som går att använda utan att man ser ut som en idiot. Sagt och gjort. En svart och en vit. Slim fit. 25 pund styck. Rätt OK pris till vad man antar är någorlunda kvalitét (påstås att de ska vara nedsatta från 85 pund, men jag är ju lagom skeptisk till det. Eller, dom har säkert kostat det. I typ en kvart.). Tror ni att det skulle gå så lätt? Först så har vi den ohemula frakten på 15 pund. Sen har vi en sida som inte vill fungera och vara hjälpsam utan som i stället hänger sig stup i kvarten.

Sen vill dom inte ens ta betalt av mig. Swear to god. Kan. Inte. Betala. Med. Kortet. Det finns inte en sak med den sidan som inte jävlats med mig och när dom inte ens kan ta mina pengar så är fan måttet rågat.

Jag blir faniminlillalåda lite grinig nu. Ledsen och kinkig.

EDIT: nu har jag fixa't. Skjortor på väg.