Inatt har jag sovit sjukt dåligt, alternativt inte alls. Ligga och ema (verbformen av emo) över framtiden, dåtiden, nutiden, ja what have you? Sen/samtidigt ligga och ha någon form av våldsamma vakendrömmar fyllda av förnedring. Jag var inte våldsam och det var inte jag som förnedrades. Lyckades dock med tankens kraft styra in det där på ett lite mer konstruktivt spår där det faktiskt var jag som var våldsam och förnedrande men det blev en väldigt krystad fantasi som byggde på att jag var miljonär och hade typ superkrafter och vapen. Inte nöjd med min fantasi. Den är fanimej emot mig. Hursomhelst. Nu ligger man här och hatar och ramlar sin vana trogen in på 138ans blogg och läser det här inlägget. Man blir gla och pepp på lifvet.
Inga barn. Inte om man inte kan/får låsa in dem så att de aldrig behöver möta den genetiska begåvningsreserv som verkar utgöra större delen av mänskligheten. Fyfan för folk. Man börjar tänka att Fritzl inte var så fel ute.
Ja just det! Jag var hos arbetsförmedlingen igår. Självmordet är nära. I nära anslutning till det här har önskelistan blivit reducerad till 3 saker. Pengar, Deadwood-box och parfymen.
Ett tips, på ett sätt relaterat till mitt hårdrocksdyrkande inlägg för några dagar sedan: den här bloggen som på pricken förklarar allt jag hatar med hårdrock. Eller egentligen allt jag hatar med folk.
Men ikväll är det äntligen dax att se 'The long good friday'.
40 Years (Part 8): The Completion Of "Morbid Tales"
2 veckor sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar