Nåväl

Torsdagen spenderades med en återupptäckt. Get ready....






Jag har verkligen saknat att gå på sunkpubbar. Alltså, riktiga sunkpubbar. Alltså Söderkällaren. Ställen man går till där det verkligen finns noll ambience och det BARA serveras öl i baren. Dålig öl, dessutom. Sen ska man ju lugnt säga att sällskapet (Notorious P.I.G.) och samtalsämnena (black metal, punk, tygmärken, sydafrikanska krogars förbudsskyltar (lie + hillebard=inte OK på krogen),tatueringar och black metal. Lite death metal också.) gjorde sitt för att förgylla situationen. Jag ska tydligen börja skriva för Ett Annat Ställe. Om riktigt vad vet jag inte, men kommer det igång så kan vi nog räkna med att de hårdrocksrelaterade inläggen här minskar lite. En får se. Herrfröken modekonstapel har även förklarat att mina chelsea boots inte räknas som boots, vilket naturligtvis var mycket underållande. Fuck authority, ACAB osv. Var jag lika pretentiös när jag var arton? Jag avskydde nog inte människordjuren lika mycket då, vill jag minnas. Däremot har jag med åren insett att jag verkligen gillar att gå på pubar. Kanske inte någon nyhet, när jag tänker efter.

Tidigare i torsdags så var jag även i skolan för första gången på... några år. Kombinerade och komplicerade känslor av återkomst, hemkomst, självhat, människohat och (framtida och gammalt) misslyckande. Men vi får se. Kan nog bli bra + se bra ut på lilla CV:t om inte annat. Om bara böckerna kunde komma. Och om jag bara kunde få tummen ur och verkligen verkligen göra allt annat jag har åtagit mig att göra. Det är nog ett av mina absolut största problem. Att få tummen ur. Att göra något. Att våga förändra mitt liv och min situation. Det blir aldrig lättare heller.

Jag har f ö insett att jag vill ha ett par munksskor. Jag tänker mig dubbelt spänne och ganska smäckra/smala. Vilken färg har jag dock svårare att bestämma mig för. Prisklassen är dock solklar.