The wiles of the vile

Jag förstår väldigt sällan det där med "rolig" musik. Ni vet, sån folk lyssnar på "på skoj" för det kan inte riktigt förstå att någon gillar det på riktigt. Ironiskt, osv. Det finns något oärligt över det. Eller något väldigt nedlåtande. Alltså, jag kan ju förstå att man tycker att något är fruktansvärt dåligt, men jag förstår inte varför gör en grej av det. Hur kul är det att slösa bort tid på att uppmärksamma skit? Grejen är ju att de som vill lyssna på't på ett "roligt" sätt antingen gillar det på riktigt och helt enkelt är för fega för att stå för det eller gillar att skratta åt folk, åt pöbeln, åt folk med "sämre" smak. .Fast jag kanske bara tycker så eftersom jag lyssnar på den musik jag gör. Folk tenderar att se ut som en hund man har visat ett korttrick för när man talar om för dem att man inte gillar en viss låt för att den är "för bra". Folk tenderar ju att kanske inte respektera en så mycket när man svarar hårdrock på frågan "vad gillar du för musik". Inte lika mycket som de skulle göra om man svarade the Smiths eller Beatles eller Bowie om någon frågade en om favoritband/artist. Vilket är roligt eftersom det är så många Smiths-fans och liknande som är så ensamma och speciella och missförstådda (i sin egen värld) samtidigt som the Smiths är typ ett av världens största och mest inflytelserika band, vilket på något sätt talar emot den här lilla elitismen som gärna finns hos popsnören. ALLA kan identifiera sig med Morrisseys texter. Eller Bowie och Beatles och Dylan. Snubbe, ALLA gillar dom. Det finns oupptäckta pygméstammar i Afrika som tycker att "Diamond Dogs" och "Help!" är världens bästa skivor. Jag lovar, 90% av alla som INTE gick BF/Fordon/Bygg har drömt om att pröva LSD samtidigt som de har lyssnat på "Alladin Sane". Vilket inte är något dåligt. Inte alls. Det är skitbra. All form av positiva upplevelser till musik är skitbra. Grejen är den att det blir lite lite konstigt när folk typ ser på t ex. AC/DC-lyssnande som pöbelbeteende men tycker att det är helt OK att förbehållslöst dyrka Bob Dylan och Beatles. Det är lite som att tycka att det är finare och bättre att käka på Burger King än McDonalds. Nog för att det smakar olika, men det är ju fortfarande massproducerad snabbmat åt den stora massan. Och inget fel med det. But get with the program. Du är fan inte speciell för att du gillar en viss musik, speciellt inte när den musiken har sålts i MILJARDERS miljarder.

Jaja. Jag älskar f ö McDonalds. Älskar. BK har dock bättre dippsåser. Max kan ju dra åt helvete, dock. Burgarscenens popelitister.