Typ så känns det. Jag nojjar för det mesta just nu. Och är lite lagom sorgsen för... Tja, hela mänskligheten. Typ. Jag tycker att jag varje dag, på något sätt ser folk som på något sätt tror och tycker att de har rätt att utöva någon slags makt över andra, att de har rätt att på ett eller annat sätt injaga fruktan i andra bara för att. Och jag tycker mig se folk där rädslan har blivit en andra natur. Nej, inte en andra natur. Det har blivit deras natur så mycket att de inte ens ser att de mår dåligt av det. Den är vad de är. Det gör mig sorgsen.
Man är inte helt mentalt på topp när man både anser att världen är precis som den är tänkt att vara (eller ja, nu är det ju ingen som har tänkt någonting angående hur den här världen ska vara eftersom jag vägrar gå med på att det finns någon övergripande plan/mening för världen, men jag hoppas att ni hajjar) och att den inte är den bästa av världar. Och att, tja... Was ist ist. Livet är som en hästsko. Upp, ner och hårt hela tiden.
40 Years (Part 8): The Completion Of "Morbid Tales"
2 veckor sedan
fick hem db patchen idag, riktigt tuff ändå!
SvaraRaderaJa, den är grim som fan! Fick upp den på min skinnväst häromdagen. Skinnväst, ett högst suspekt och svårburet plagg, men jag vågar påstå att med den patchen på så klarar jag det (och med 'det' menar jag att se ut som en satanisk 60-talsbiker).
SvaraRaderacool! det tror jag säkert att du lyckas med, posta gärna en bild på din väst.
SvaraRadera