Sacrificing to the God of Doubt

För att parafrasera David Hume: det finns inget oförnuftigt i att önska världens undergång, det behöver inte finnas något oförnuftigt i att vara ond och grym. Det kan vara motstridande mot det man vill uppnå, men det man vill uppnå är ju baserat på vad man vill, och vad man vill är ju baserat på en känsla, dvs passionen. Och det finns inget förnuftigt eller logiskt över den. Förnuftet är inget i sig själv. Det är ett verktyg för känslorna och passionerna. Eller för att citera karln rakt av: "Morals excite passions, and produce or prevent actions. Reason itself is utterly impotent in this particular. The rules of morality, therefore, are not conclusions of our reason."