Mitt huvud exploderar snart

av det här med småbarnsliv. Inte pga barnet, utan pga andra, och omständigheter, runtom. Men det går ju liksom ut över barnet, eftersom det gör mig sur och tvär. Och så ska det ju inte vara. Inte hans fel att han inte fått sova ordentligt, liksom.

Känner verkligen hur pulsen inte riktigt är i viloläge, s a s.