Morbid Fascination of Death

Suttree. Fantastisk bok. Steinbeck möter Faulkner, typ. Fast kanske mer grafisk, smutsig, nihilistisk och hopplös. Den blir mer och mer svårläst. Kan inte riktigt fatta att jag än så länge bara tagit mig igenom The Road, No Country for Old Men, Blood Meridian och just Suttree (och den är jag inte ens helt färdig med). Ser verkligen fram emot gränstrilogin och kanske mest av allt Child of God (pervo som man är). Faktiskt inte alls helt pepp på The Orchard Keeper.

In other news? Inte mycket. My brother from another mother kommer hit i slutet av juli. Jag jobbar. Jag ligger, som alltid, groteskt efter med skolan. Jag vet inte hur saker löser sig i höst, men det löser sig (vi bränner den bron när vi korsat den). Jag fyller 30 och har inte direkt ångest. Inte ångest över att jag blir äldre iaf. Kanske mer ångest över att jag, vid den mogna åldern av 30 bast, fortfarande är ett deltidsanställt butiksbiträde. Kanske för att jag är så fånig att jag sitter och romantiserar (och längtar till) det där med att sitta på krogen och dricka sig prick bara lite för full och röka kanske två cigg för mycket. Faktum är att under hela graviditeten så utgjorde varenda pub jag gick förbi utgjorde en frestelse. En uteservering, tre stora stark och tio cigg. Helst mer. Alltid mer. Kanske dags att växa ifrån det där.

Annan ångest? Spännande nog har en viss dödsångest börjat komma krypande, vilket säkert har med trettioårsdagen att göra. 30 = nästan medelålders = halva livet har gått + tiden upplevs gå fortare ju äldre jag blir = snart är det dags att ta den stränge herren i handen. Samtidigt så ligger min morbiditet och dödsfascination på samma nivå som tidigare. Jag kan inte riktigt förstå den själv. Varför den finns. Å andra sidan, skulle jag förstå den och varför den finns skulle den ju i samma stund vara överflödig och försvinna. Grejen är väl att det är en såndär grej som känns lite svår nu när man blitt pappa. Dyrka döden + ha barn, liksom. Inte så att jag tycker att det är hyckleri (inte mer hyckleri än att välja att fortfarande leva + dyrka döden), men det känns inte så föräldrigt att liksom ba "from my rotting body, flowers shall grow and I am in them and that is eternity" eller känna att jo, en pestdoktor som dessutom håller i en lie, det är något jag vill tatuera över hela underarmen (och då ska vi inte ens nämna vad jag har planerat för ryggen (brukar ju gå sådär med de planerna) eller det faktum att jag funderar på att skriva VADO MORI över hela bröstet). Men samtidigt så är det ju en del av mig, och en ganska stor del.

Nåja. Apropå dödsdyrkan så måste jag ju meddela att Antediluvians skiva Through the Cervix of Hawaah släppts på jävligt maffig vinyl av NWN! Vi ska inte heller glömma att SeedStock har släppt nytt och uppdaterat sin webshop med bl a den här fantastiska tröjan:

 

Mer? Inte mycket? Dags att lyssna mer på Bone Awl igen. Perfekta texter. Att lyssna på dem och deras texter är att se världen precis som vanligt, fast på riktigt. Rakt igenom alla konstruktioner, allt falskt, alla föreställningar som är i vägen.

Pepp i brevlådan!

-Penitenziagite!

I Feel Tension

Fortfarande inget barn (men vi var och kollade så att allt stod rätt till och har den inte kommit av sig själv tills på måndag så tvingar vi den då), fortfarande inte särskilt mycket matnyttigt producerat när det gäller uppsatsen och katten är inte frisk och måste få medicin och så vidare och så vidare. Myyyys.

Men.
Bone Awl/Ashdautas-splitten är ute på vinyl nu. Går att beställa från bl. a. SeedStock,
tillsammans med massa annat smôtt och gôtt. Det är inte det mest spännande BA-släppet, men även ett lite mindre intressant BA-släpp är bättre än typ allt annat. Ashdautas förstår jag mig inte riktigt på. Inte så att det är dåligt (för det är det inte), jag hajar bara inte.

Kul grej när det gäller Bone Awl och Blood Meridian. När jag lyssnar eller läser igenom allt bara sådär just nu så är det inte så himla intressant, men när jag sätter mig ner och kollar på detaljer, på enstaka beskrivningar i BM eller enstaka texter/låtar hos BA så är det bland det bästa jag någonsin läst och hört. Jag blir helt knäsvag av det, av hur genialt det är. Och på något sätt så handlar både BM och BA om samma sak.

Vet inte riktigt vem som kan vara intresserad

och jag har inte sett den än. Inte haft tid, inte vågat. Men, skulle någon vara intresserad av en entimmesdokumentär om Celtic Frost, så har ni en här:

Purging Tongues

Who in truth has acted and is perhaps acting also inside these walls, so as to warn us that the time is at hand—and to console us, because if the time is at hand, the sufferings will surely be intolerable, but not infinite, since the great cycle of this universe is about to be fulfilled? Oh, you have all understood very well, and you fear to utter the name, for it is also yours and you are afraid of it, but though you have fear, I shall have none, and I will say this name in a loud voice so that your viscera may twist in fright and your teeth chatter and cut off your tongue, and the chill that forms in your blood make a dark veil descend over your eyes. ... He is the foul beast, he is the Antichrist!

The Antichrist, when he comes, comes in all and for all, and, each is a part of him. He will be in the bands of brigands who sack cities and countryside, he will be in unforeseen signs in the heavens whereby suddenly rainbows will appear, horns and fires, while the moaning of voices will be heard and the sea will boil. It has been said that men and animals will generate monsters, but this means that hearts will conceive hatred and discord. Do not look around you for a glimpse of the animals of the illuminations you so enjoy on parchments! It has been said that young wives not long wed will give birth to babes already able to speak perfectly, who will bring word that the time is at hand and will ask to be killed. But do not search the villages down below us, the too-wise babes have already been killed inside these very walls! And like those babes of the prophecies, they had the appearance of men already old, and in the prophecy they were the quadruped children, and the ghosts, and the embryos that were to prophesy in the mothers’ wombs uttering magic spells. And all has been written, do you know that? It has been written that many will be the agitations among those of rank, and among the peoples, the churches; that wicked shepherds will rise up, perverse, disdainful, greedy, pleasure-seeking, lovers of gain, enjoyers of idle speech, boastful, proud, avid, arrogant, plunged in lewdness, seekers of vainglory, enemies of the Gospel, ready to repudiate the strait gate, to despise the true word; and they will hate every path of piety, they will not repent their sins, and therefore will spread among all peoples disbelief, fraternal hatred, wickedness, hardness of heart, envy, indifference, robbery, drunkenness, intemperance, lasciviousness, carnal pleasure, fornication, and all the other vices.

And it will be at this point, precisely this, that the Antichrist will have his blasphemous apparition, ape as he wants to be of our Lord. In those times (which are these) all kingdoms will be swept away, there will be famine and poverty, and poor harvests, and winters of exceptional severity. And the children of that time (which is this) will no longer have anyone to administer their goods and preserve food in their storerooms, and they will be harassed in the markets of buying and selling. Blessed, then, are those who will no longer live, or who, living, will be able to survive! Then will come the son of perdition, the enemy who boasts and swells up, displaying many virtues to deceive the whole earth and to prevail over the just. Syria will fall and mourn her sons. The daughter of Babylon will rise from the throne of her splendor to drink from the cup of bitterness. Barbarian camps and war chariots will appear on all sides to occupy the lands. Youths will die by the sword, girl children will be taken prisoner, sons and daughters will commit incest. On every side will appear abomination and desolation, the Antichrist will defeat the West and will destroy the trade routes; in his hand he will have sword and raging fire, and in violent fury the flame will burn: his strength will be blasphemy, his hand treachery, the right hand will be ruin, the left the bearer of darkness. These are the features that will mark him: his head will be of burning fire, his right eye will be bloodshot, his left eye a feline green with two pupils, and his eyebrows will be white, his lower lip swollen, his ankle weak, his feet big, his thumb crushed and elongated!

It is the moment, when everything will fall into lawlessness, sons will raise their hands against fathers, wives will plot against husbands, husbands will bring wives to law, masters will be inhuman to servants and servants will disobey their masters, there will be no more respect for the old, the young will demand to rule, work will seem a useless chore to all, everywhere songs will rise praising license, vice, dissolute liberty of behavior. And after that, rape, adultery, perjury, sins against nature will follow in a great wave, and disease, and soothsaying, and spells, and flying bodies will appear in the heavens, in the midst of the good Christians false prophets will rise, false apostles, corrupters, impostors, wizards, rapists, usurers, perjurers and falsifiers; the shepherds will turn into wolves, priests will lie, monks will desire things of this world, the poor will not hasten to the aid of their lords, the powerful will be without mercy, the just will bear witness to injustice. All cities will be shaken by earthquakes, there will be pestilence in every land, storm winds will uproot the earth, the fields will be contaminated, the sea will secrete black humors, new and strange wonders will take place upon the moon, the stars will abandon their courses, other stars—unknown—will furrow the sky, it will snow in summer, and in winter the heat will be intense. And the times of the end will have come, and the end of time. ... On the first day at the third hour in the firmament a great and powerful voice will be raised, a purple cloud will advance from the north, thunder and lightning will follow it, and on the earth a rain of blood will fall. On the second day the earth will be uprooted from its seat and the smoke of a great fire will pass through the gates of the sky. On the third day the abysses of the earth will rumble from the four corners of the cosmos. The pinnacles of the firmament will open, the air will be filled with columns of smoke, and there will be the stench of sulphur until the tenth hour. On the fourth day, early in the morning, the abyss will liquefy and emit explosions, and buildings will collapse. On the fifth day at the sixth hour the powers of light and the wheel of the sun will be destroyed, and there will be darkness over the earth till evening, and the stars and the moon will cease their office. On the sixth day at the fourth hour the firmament will split from east to west and the angels will be able to look down on the earth through the crack in the heavens and all those on earth will be able to see the angels looking down from heaven. Then all men will hide on the mountains to escape the gaze of the just angels. And on the seventh day Christ will arrive in the light of his Father. And there will then be the judgment of the just and their ascent, in the eternal bliss of bodies and souls. But this is not the object of your meditation this evening, proud brothers! It is not sinners who will see the dawn of the eighth day, when a sweet and tender voice will rise from the east, in the midst of the heavens, and that angel will be seen who commands all the other holy angels, and all the angels will advance together with him, seated on a chariot of clouds, filled with joy, speeding through the air, to set free the blessed who have believed, and all together they will rejoice because the destruction of this world will have been consummated! But this is not to make us rejoice proudly this evening! We will meditate instead on the words the Lord will utter to drive from him those who have not earned salvation: “Far from me, ye accursed, into the eternal fire that has been prepared for you by the Devil and his ministers) You yourselves have earned it, and now enjoy it! Go ye from me, descending into the eternal darkness and into the unquenchable fire! I made you and you became followers of another! You became servants of another lord, go and dwell with him in the darkness, with him, the serpent who never rests, amid the gnashing of teeth! I gave you ears to hear the Scripture and you listened to the words of pagans! I formed a mouth for you to glorify God, and you used it for the lies of poets and the riddles of buffoons! I gave you eyes to see the light of my precepts, and you used them to peer into the darkness! I am a humane judge, but a just one. To each I shall give what he deserves. I would have mercy on you, but I find no oil in your jars. I would be impelled to take pity, but your lamps are not cleaned. Go from me...” Thus will speak the Lord. And we will descend into the eternal torment. In the name of the Father, of the Son, and of the Holy Ghost. Amen!


-Penitenziagite!

Pepp i brevlådan!

Läst lite i boken under morgonen och än så länge så känns det faktiskt mest som att kapitlet om Dead och kanske det om Watain är det som har något extra. Och naturligtvis det om Dissection. I övrigt är det lite... Det är bra intervjuer men det är lite dåligt problematiserat här och där. Tror att författarna hade kunnat göra bättre ifrån sig om de hade läst typ Extreme Metal av Keith Kahn-Harris. Nu faller en del av resonemangen bort innan de knappt blivit synliggjorda. Saker avslutas innan de ens börjat förklara något. Lite mera teori på fötterna, helt enkelt. De gjorde bra ifrån sig i det där Shining-kapitlet där de snackade med en psykolog som fick hjälpa till att förklara varför. De borde ha kunnat göra något liknande i ganska många av kapitlen. Framförallt tänker jag på kapitlet med lite genustema och det som handlade om högerextremism. Kahn-Harris skrev bra om det. De hade kunnat ha ett kapitel om satanism eller så hade de på ett effektivare sätt kunnat baka in förklaringar om precis vad som avses med uttryck som satanism och djävulsdyrkan i sammanhanget. Det är liksom i kontexten inga oviktiga grejer och det finns en hel del duktiga människor inte ens en armlängd bort som hade kunnat hjälpa till med sådana förklaringar. Att t ex. låtit någon religionshistoriker kommentera intervjun med Jon och beskriva Watains (såväl som Jons) satanism i någon form av system hade inte skadat och hade nog kunnat förklara hur det blev som det blev: hur det kom sig att en genre som handlade om att festa, ha kul och bejaka livet utvecklades till sin (lika passionerade men ändå) diametrala motsats. Man hade även kunnat läsa t ex. den här bloggen för att få en lite djupare bild av Euronymous än bara 'killen som drev Dead till att ta livet av sig' ("In retrospect," Butcher muses. "I think Øystein was shocked by Dead's suicide. And taking the photograph was the only way he could cope with it, like, 'if I have to see this, then everybody else has to see it too'."). Fast jag har väl blivit skadad av all kurslitteratur, kan man tänka. Och jag har inte läst boken ordentligt heller. Eller ens hela. Plus att jag har läst kapitlen huller om buller. Men det är en bra bok och bättre än t ex. Lords of Chaos. Den hade bara kunnat vara lite bättre.

På frågan om "hur praktiserar Watain sin satanism egentligen" som ställdes någonstans (alltså, inte i boken utan någonstans ute på the interwebz) så skulle jag som utomstående tro att den praktiseras genom att medlemmarna s a s gör och är Watain på daglig basis. Att vara Watain är att praktisera satanism samt en katalysator för den. Skapandet och förverkligandet av samt lyssnandet på konsten är en religiös handling och upplevelse (Deena Weinstein har skrivit en artikel om rock som religion där hon tar upp det här. Den hittas säkert genom Jstore eller liknande). Det är ganska ointressant att veta hur det gör det i övrigt (om man då jämför med andra religioners religiösa praktiker/sedvanor/uttryckssätt). Vad jag menar med det är att det är inte särskilt intressant (alls) att veta hur kristna eller muslimer ber, det intressanta är att veta varför. Som Erik själv tog upp så är det inte alls särskilt intressant att aghorikulten äter människokött, det intressanta är varför. Sen så är ju Watains satanisms uppenbara likheter med t ex. Dissection's kaosgnosticism (och även delar av det tankegods en sådan syn delar med t ex. den tidiga gnosticismen, hermeticismen samt hinduiska och hellenistiska idéer om gudomligheter som avspeglingar av en större gudomlig sanning) sådan att jag tycker att frågan inte ens behöver ställas, om man nu inte är sådan att man tycker att det är viktigt att folk gör saker med svarta ljus medan de är iförda kåpor. Man bör även i det hela betänka en såpass viktig men bortglömd sak som det faktum att vi i Sverige ändå är uppvuxna i ett relativt kristet land där, även om ingen längre är troende, vissa former av kristet beteende fortfarande sitter i oss. Jag tänker i det här fallet på kristendomens ortodoxi (rätt tänkande) jämfört med islams och judendomens ortopraxi (rätt handling). Då nästan alla inblandade i boken är uppvuxna under ungefär samma omständigheter som mig och därför (antar jag iskallt) blivit påverkade av den värld vi lever i så tycker jag själv att det på många sätt klargör vad som kan kallas för satanism: det är ortodoxi som (nu mer än någonsin, får jag intrycket av) spelar roll, och här menar jag ortodoxi i en väldigt vid bemärkelse som inte alls bara innehåller avgränsade koncept som 'tanke' utan även innehåller saker som känslor och andlighet. Det förklarar också varför varför är intressantare än hur.

Nåja. Jag rekommenderar även den här intervjun med spanska Teitanblood som kanske kan ha någon form av illuminerande verkan på någon. Jag vet inte. Jag tycker att det beskrivs klockrent i den iaf.

"These eyes shed tears of joy"

Fjärde november spelar Watain i Stockholm igen. Återigen någon form av avslutning för den här turnérundan. Återigen 'special guests'osv. Men inte vilka speciella gäster som helst den här gången utan det här bandet:

Lay down your soul...

För den som är peppad så drog jag ihop en samling med väldigt många olika sorters nyare (nåja), obskyrare (nåja) black metal. Ladda ner här.

Spellistan lyder som följer:

1. Teitanblood - Whore Mass.
2. Diocletian - Werewolf Directive
3. Lugubrum - Bwikalabalume
4. Cult Of Daath - As Tears of Blood Stain the Altar of Christ
5. Megiddo - The Oath
6. Raspberry Bulbs - The Center Of The Earth
7. Negative Plane - Lamentations And Ashes
8. One Tail, One Head - Untitled
9. Ride For Revenge - Commands From The Antichrist
10. Ride For Revenge - Crawl In The Mud
11. Wulkanaz - Blaetan Dek Kunungam Durisa
12. Xibalba - As Leafs They Fall
13. Urfaust - Ein leeres Zauberspiel
14. Proclamation - Angel Of Four Winds
15. Reveal - Flowers & Bones
16. Cultes des Ghoules - Scholomance
17. Volahn - Uno con Kaos
18. White Medal - Nine Senses
19. Furze - Avail The Autocrat Of Evil
20. Blue Hummingbird on the Left - Bloodflower
21. Bone Awl - Night's Middle

Två alltid lika viktiga texter:

Tale om heimsleg
Snø og granskog er heimsleg
Frå fyrste stund er det vårt
Før nokon har fortalt det, at det er snø og granskog
Har det plass i oss,
Og sidan er det der, heile, heile tida

Meterdjup fonn kring mørke tre,
Det er for oss
Innblanda i vår eigen ande,
Heile, heile tida.

Om ingen ser det, har vi snø og granskog med
Ja, lia med snø, og tre ved tre så langt ein ser
Kvar vi er, vender vi oss imot det
Og har i oss ein lovnad om å koma heim
Koma heim, gå borti der
Bøyge greiner, og kjenne så det fær i ein
kva det er å vara der ein høyrer til.
Heile, heile tida
Til det er slåkt i våre innlandshjart


och

Cursed shall be the fruit of thy body,
and cursed shall be the fruit of thy land,
Cursed shalt thou be when thou comest in,
and cursed shalt thou be when thou goest out.

And thou shall grope at noonday,
as the blind gropeth in darkness,
and thou shalt not prosper in thy ways:
and thou shalt be only oppressed and spoiled evermore,
and no man shall save thee.

The stranger that is within thee shall get up above thee very high;
and thou shalt come down very low,
he shalt be the head,
and thou shalt be the tail.

And thy heaven that is over
thy head shall be brass,
and the earth that is under thee shall be iron.
The LORD shall make the rain of thy land powder and dust:
from heaven shall it come down upon thee,
until thou be destroyed.

The LORD shall make the pestilence cleave unto thee,
until he have consumed thee from off the land,
whither thou goest to possess it.
The LORD shall smite thee with a consumption,
and with a fever, and with an inflammation,
and with an extreme burning,
and with the sword,
and with blasting,
and with mildew;
and they shall pursue thee until thou perish,
because thou wouldest not obey the voice of the LORD thy God.

Gods of War

Det här är ett av mina favoritband:
Blasphemy från Kanada. Blasphemy kallar sig för Satanic Skinheads, spelar rätt rejält hård och inte särskilt avancerad black metal samt har ett visst fanatiskt följe. Blapshemy har även, trots att gitarristen Caller of the Storms är svart, på något sätt lyckats få en samling beundrare i högerextrema kretsar. Blasphemy är för övrigt ungefär lika kända för sin musik som för sina våldsbrott och, får man anta, massiva steroidintag, samt sin något over-the-topiga übermacho krigsälskarimage (de blev tydligen stoppade i tullen någonstans för de hade lite för mycket patronbälten och grejer nerpackade), så på det sättet är det väl inte särskilt konstigt att nazis diggar dom.
Black metal har ett problem. Det vill väldigt gärna vara hårt och ondskefullt, men samtidigt vågar ingen ställa till med problem. Ingen vågar riktigt ta avstånd från NSBM-scenen, ingen vågar riktigt ens säga "men det är ju rätt så jävla puckat med rasism" för då blir man helt plötsligt kallad för liberal, hippie och PK. Därför är det jävligt skönt när just Blasphemy, som är mest metal ov the metalest, the blackest och the black osv, tar bladet från munnen och säger följande:

Blasphemy have one of the harshest and most extreme images, and the music to back it up, in metal. I can see why extremists would be attracted to the band, but the truth is the truth – a black person is the co-creator of Blasphemy. I can’t actually answer for any of these fools, as I have no idea why they would be stupid enough to embrace a moronic idea like ‘white power’ or politics in the first place. I can only guess that they have to continually make justifications for themselves, as their philosophy is so fucking ridiculous. You’d have to constantly lie to yourself in order to trick yourself into following such dead ideas.

Tack.

Blessed Curse

Cursed shall be the fruit of thy
body, and cursed shall be the
fruit of thy land, Cursed shalt
thou be when thou comest in,
and cursed shalt thou be when
thou goest out.

And thou shall grope at noon-
day, as the blind gropeth in
darkness, and thou shalt not
prosper in thy ways: and thou
shalt be only oppressed and
spoiled evermore, and no man
shall save thee.

The stranger that is within
thee shall get up above thee
very high; and thou shalt come
down very low, he shalt be the
head, and thou shalt be the tail.

And thy heaven that is over
thy head shall be brass, and
the earth that is under thee
shall be iron. The LORD
shall make the rain of thy land
powder and dust: from heaven
shall it come down upon thee,
until thou be destroyed.

The LORD shall make the
pestilence cleave unto thee,
until he have consumed thee
from off the land, whither thou
goest to possess it. The
LORD shall smite thee with
a consumption, and with a
fever, and with an inflammation,
and with an extreme burning,
and with the sword, and with
blasting, and with mildew;
and they shall pursue thee
until thou perish, because
thou wouldest not obey
the voice of the LORD thy God.

Stort Funeral Mist-maraton just nu. Funeral Mist och 16HP/Woven Hand är nog det närmaste andlig musik jag kommer, och då menar jag som i att det är musik/band som på något sätt någonstans i mig berör något viktigt jag inte förstår. Samtidigt som de gör det på väldigt olika sätt så gör de det på väldigt lika sätt också. Både konstigt och inte alls.

Funeral Mist är, hursomhelst, bland den obehagligaste musik jag lyssnar på. Det är musik som på något sätt sabbar själen. Man känner sig lite smutsig och förstörd. Det är genuin ondska inblandad där, inte bara våld och hat. Så känns det i alla fall.

Relaterat till detta så kanske ni minns det här?

Uppsatsen inlämnad också. Får se hur det går med det, men den blev väl kanske helt OK.

The Descent of Lvcifer

Jag har lyssnat på (och bitvis umgåtts med) Watain i över tio års tid och på något plan skrämmer de mig lite. Fortfarande. Det är, trots hajp, mediagenomslag, priser osv. ett band som fortsätter att fascinera mig och som jag verkligen respekterar. På något sätt så förkroppsligar de för mig själva idén om att (black) metal är musik som man måste förtjäna.

Så. Jag funderar på att beställa de här tröjorna:Hoppas AK-47orna är snyggare på_riktigt än de är på den där mock-up:en.

Ta inte det här fel nu

men det är rätt konstigt att folk jag inte känner följer den här bloggen. Det är ju bara en massa gnäll i den. Gnäll och kläder. Och bakfylla.

Nåja, kan ju ta och tipsa er om 'Häxan' av Cultes des Ghoules. Skrev lite mer detaljerat om den/det här, med länkar och shit jag inte orkar pyssla med nu. Men ungefär såhär låter deras black metal: "gammalt, skitigt, Blåkulla, dammigt, öststat utan nazism, Transylvanien, stumfilm, ockult, Lovecraft, mögligt, reverbigt, katakomber, Nosferatu, midtempo, förfall."

Den här hoodien vore inte helt fel:

Unholy Black Metal

En gång i tiden så läste jag en intervju med Fenriz där han sa något i stil med "folk kan omöjligt förstå den black metal-känsla som vi fann i början av nittiotalet" och det är förstås sant. Men en gång i tiden, ungefär vid samma tidpunkt som jag läste den där intervjun, så hade jag mitt eget möte med black metal-känslan och det var oerhört sublimt. Ni vet den där känslan av någon form av nästan mental svindel man kan få av att stirra upp mot stjärnhimlen en kolsvart natt? När man inser, men ändå inte riktigt gör det eftersom man ändå bara är en liten människa, precis hur stort universum är, hur liten den här planeten är, hur oerhört obetydlig man själv är, att om det finns något annat så är det i bästa fall ointresserat av oss, hur tankar och känslor bara rusar framåt för att försöka förstå den här insikten som är större än mänskligheten och det räcker inte till, det undflyr precis tycker man, hur man vet att just det här ögonblicket så tänker och känner jag något oerhört viktigt, bland det viktigaste någonsin (kanske inte bara i mitt liv) och det gäller att man försöker förstå och komma ihåg så mycket som möjligt (för det här ögonblicket kan vara skälet till att du existerar) men det rinner ändå bort som vatten ur kupade händer.
Så var det. Det tog bokstavligen andan ur mig (jag menar vad jag säger). Det satte sig på kroppen, som en panikattack, fast positivt. Det var som en lågmäld extas, den totala bristen på mänsklig mening i ett brinnande mörker och det var (och är) något av det mest imponerande och just sublima jag har varit med om. Och allt är bortglömt, förutom minnet och en liten glöd i hjärtat.
Jag har aldrig varit black metal. Jag har aldrig varit en Euronymous eller Vikernes. Men det har ändå varit bland det viktigaste för mig, även om jag ibland har varit för svag för det.

Do not mistake me for a star

Trots att jag oftast anser att metal i allmänhet och black metal i synnerhet inte är något som ska serveras folk, inte är något som behöver eller blir bättre av att uppmärksammas av världen i övrigt så är jag ändå rätt nöjd och glad över att Watain vann en grammis.

Ripper

Med anledning av det här inlägget så tänkte jag att ni skulle lyssna på White Medal.


Hur kan man inte gilla?

Hjulklappstips:

Från Hospital Productions







Från Seedstock.



Det här är alltså inte bara klapptips till mig (men mest till mig), utan till alla. Speciellt White Medal-skivan (och Tour De Garde-påsen). Den är jetejetebra. Jetebra. Borde ha köpt den i Deutschneyland, men det gjorde man ju inte. Så nu har man lyssnat på den digitalt. Det duger liksom inte i längden (eller, inte som att jag kommer lyssna på vinylen så jävla mycket heller eftersom pickupen är trasig, men ni fattar vad jag menar. Bra saker måste man ju äga.). Och Curved Blade-tröjan! Hur SNYGG är inte den!?

Ni vet den där total panikslagna svindelkänslan man får när man nästan håller på att ramla från något högt?

Så känner jag hela tiden, typ. Plus att jag blir trött. Det är det värsta. Helt sjuk jobbigt tröttma. Jag tror att jag nog kan klara det här någorlunda. Kanske inte med flying colours, vilket jag VET att jag hade kunnat få om jag faktiskt ansträngt mig från början (och det får mig att lacka ännu mer. Att veta att vad som händer så är det bara MITT fel. Vafan, det finns ju sämre människor än mig som lyckas hela tiden bara för att dom gett sig fan på det.), men ändå. Men själv tanken på arbetet i sig gör mig trött. Och nu menar jag inte trött som i "åh vad jobbigt jag vill hellre spela PS3"-trött utan som i "öppna boken/datorn/källmaterialet och tvinga sig själv att hålla sig vaken"-trött. Alltså, trött på_riktigt. Åsså sitter man här och sliter och kommer på en massa idéer som man skriver ner och läser och antecknar och håller på och så åker man hem. Och sen går man och lägger sig, för man är så jävla trött. Och inte fan somnar man. Alls. Förrns framåt morgonen. Och då sover man lite lätt. Och sen vaknar man och åker iväg och kollar på anteckningar och källmaterial och böcker och dator och allt och fattar inte vad man höll på med dagen innan så man börjar mer eller mindre om.

And so it goes. Man blir trött.

Dessutom så upptäckte jag att jag nog faktiskt fått tinnitus på riktigt nu. Inte alls oväntat, men irriterande. Inte så att jag faktiskt hör ett tydligt tjut, mera så att jag får ont i högerörat när det är tyst, precis som jag får av högfrekventa ljud, typ sånnadär gnagarskrämmare.

Nä, om man skulle fortsätta skriva om foregrounding, rhetorics och opacity i Bone Awl-texter då va?

Jag vet, jag vet...

...det är väl mest baksmällan. Men jag är smått panikslagen just nu och känner mig allmänt skyldig. Uppsatsen måste mer eller mindre vara klar på måndag och var och varannan käft ringer och vill att jag ska jobba. Plus att det är kaos på jobbet och chefen har typ skällt ut högsta chefen och sjukat sig och det omorganiseras och fan och hans moster. Plus att folk vill hitta på saker och det vill ju jag också och jag vill verkligen inte säga nej för jag har sagt nej så mycket redan, till folk och till vänner och till älskade. Plus att kattens öra fortfarande är lite muppigt och jag vet inte när jag ska hinna ta tag i det plus att det är en massa annat jag måste ta tag i plus att jag måste läsa en massa plus att jag borde finnas där mera och på ett bättre sätt för folk plus att det säkert kommer kaosa sig ordentligt framåt jul och jag vet inte. Jag vill inte vara dålig, men jag är det och jag kan framförallt inte göra mer än en sak i taget samtidigt och jag verkar aldrig kunna lära mig att planera.

Fan.

Men det är ju mest baksmällan, antar jag.

Här är iaf en video med Mystifier. Inte jag som filmat.

Berlin Offensive

Jävligt mäktigt. Bilder finns på facebook.