Visar inlägg med etikett Raljans. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Raljans. Visa alla inlägg

tisdag 14 december 2010

Vad visar det här på?

Jo, att muslimska terrorister helt har stulit the thunder från baskiska och korsikanska separatister alldeles för länge. Förjävligt. Men nej nej nej, det är klart att folk ska hålla på och dra upp Al Qaida-kortet och grejer, bara för att dom hade ett bra lag 2001-2005. Men dom matcherna är liksom över så what have you done for me lately? Det är en fråga jag vill ställa till alla självmordsbombare. Satt eld på några bilar och lyckats spränga SIG SJÄLV till döds, det är liksom inte så jävla mycket. Det är dags att stiga ner från piedestalen nu när bara B-laget är kvar. Man kan inte leva på gamla meriter hur länge som helst.

Källor + (mer) info här: http://www.europol.europa.eu/index.asp?page=publications


Jag blev för övrigt väldigt överraskad/förvirrad just nu. Min statusuppdatering på facebook lyder "XIBALBA". För de av er som inte vet det så är det ett väldigt bra mexikanskt black metal-band. Vet man inte det så är det även så att det är namnet på mayaindianernas underjord. Hursomhelst: min morbror har tryckt 'gilla' på'n. Jag ställer mig skeptisk till att han ens vet att black metal finns, så antingen har han ett sjukare sinne för humor än jag tidigare trott eller så gillar han helt enkelt saker bara lite på random. Tycker att det är kul att folk håller på, liksom.

lördag 10 juli 2010

Ibland...

...inte så ofta, så tycker man att folk i allmänhet har någon form av existensberättigande. Dom är kanske inte så jävla mycket mer avgrundskorkade än en själv. Dom kanske inte är fega kräk som är så fega och dumma att de aldrig har tänkt över sig själva och sitt liv (och nu menar jag inte "sitt liv" som i "man kanske skulle byta jobb/skaffa utbildning/köpa lägenhet/ny frisyr" utan något djupare än så.).

Sen så visar det sig att man har fel när man försöker vara positiv. Go figure.

torsdag 17 juni 2010

If I had a hammer...

...I'd use it to knock all your teeth out and then I'd skullfuck you until you loved me.

Jag hatar den här jävla abstraktionen Sverige som är så jävla viktig hela tiden! "Det går bra för Sverige", "det går uppåt för den svenska ekonomin" etc. Men vad FAN har det med MIG att göra? På vems jävla bekostnad är det?

Själviskt? Ja, det är klart. Ingen annan bryr sig ju om mig eller mitt folk. Varför skulle jag bry mig om resten?

Förresten, om ni inte märkt det än: jag är så JÄVLA arg idag. Så. Jävla. Arg. Och ledsen. Och rädd. Helt plötsligt ser jag den enda positiva framtid jag har haft självförtroende nog att våga tro på drunkna i Jan Björklunds ruttnande sperma.

måndag 19 april 2010

Ibland...

...eller ganska ofta så funderar jag på hur många bögar som är idioter. Eller, inte så att killar som gillar kuk är idioter, utan på hur många män som liksom tänker "men jag gillar ju schlager, Anna Anka, glitter, fånerier, kroppsfixering, dålig kontroll över handlederna, att ha en jobbig röst, att ha jobbig personlighet, att vara härlig och ytlig, att fnittra på ett sjukt irriterande sätt, men att ha såhär vidrig smak är ju skitsvårt att komma undan med som heterosnubbe så jag kanske helt enkelt får bita i det sura äpplet/suga den sura kuken och börja ligga med killar. Så att jag har en ursäkt, liksom." Seriöst. Det måste ju vara hur många som helst.

Jag vill bara säga en sak till er. Det är lugnt. Ni är lika dumma i huvudet vad ni än ligger med. Så oroa er inte. Ni kan stoppa baguetten i pirogen OCH oroa er över Kikki Danielsson, det är lugnt. Det kan liksom inte bli värre ändå.


And now for something completely different:

Snilleblixt

Jag har ju varit lite orolig för att all pomada och grejer man har i barret ska göra en tunnhårig. Det vore ju faktiskt ångest på_riktigt, tunnhårighet. Usch och fy. Men sen kom jag ju på en sak: jag färgar ju inte håret längre. Så då gör jag ju något bra för håret iallafall. Så då får jag ju ha i en massa vax och grejer.

Jaja. Logiken håller ju inte hela vägen. Men en bit.

lördag 27 mars 2010

Mental spya

Är det bara jag som tycker att en musikstils viktigaste definierande drag inte är musiken i sig? Jag menar, Amebix är ju helt klart ett punkband, men de låter ju metal. Casualties låter pch ser punk ut, men är ju inte särskilt punk. Nirvanas första låter ju som Celtic Frost-riff baklänges, men Nirvana är ju inte metal. Ja, det finns andra omständigheter vad det gäller musiken som räknas också men bla bla bla. Det jag vill komma till är detta: tvärtemot vad hela världen vill tro så tycker jag att blues inte är en musikstil. Jag menar, det finns ju sjutusen band med hur många medlemmar som helst som gärna står och kör samma trötta bluestolvor hela tiden och har det jävligt mysigt tillsammans, men vad fan har det med något att göra? Kom igen. Jag menar, man hör ju på namnet att det inte handlar om att stå på scen och mysa tillsammans. Det handlar ju ändå om att förmedla någon form av jävla känsla och attityd. Skärp er, liksom. Jag menar, Motörhead är ju mer blues än Eric Clapton ens kan drömma om att vara. För att parafrasera en av Robert Johnsons gamla flickvänner: alla bluesmän har sålt sin själ till Djävulen. Och lite sant är det, fanimej. Kolla bara på de två senast nämnda: Eric Clapton och Lemmy Kilminster. Vem av dem har sannolikast stått i en korsning vid midnatt och sålt sin själ till Djävulen (och nu menar jag på det tuffa sättet, inte på "förnedra hela planeten med värdelös musik"-sättet)? Just det.

Så, nu fick jag det sagt.

EDIT: Jag menar, är the Cramps ett rockabillyband? Va? Egentligen? Inte riktigt, va? De låter en del rockabilly, men de är knappast rockabilly.