tisdag 31 augusti 2010

Hail The New Dawn

"Bone Awl listens to an old, anti social voice, but we know clearly who we are not. We are not anything except this awful, paranoid, postmodern human.

The world moves on and an arrowhead turns up. World’s do really end. Things go extinct eternally. We are waiting to surface in the garbage dump and be examined. It is now at this point that the story is told, the values have hardened on its face like warts. Now, we know what it’s made of. We rub dirt on our living bodies to make the decomposition process easier and faster. We wear natural materials that dissolve as to not distract attention from what really matters.

Bone Awl accepts its own death. It accepts its place in life’s wild somersaulting. When the mummy is exhumed and it’s leather pouch examined, we want to, however, somehow remind humanity of how they have gone horribly awry to a new, farther length."

-Bone Awl


Vad är ens egen natur och vad är annat? Vad är s. a. s. en själv och vad är undanflykter?

Life so far

Idag har vi fått en ny frisyr. Eller rättare sagt, samma gamla frisyr fast med en bena. Känner mig väldigt världsvan. En bieffekt av frisyren har visat sig vara att jag lätt får en liten såndär bångstyrig Cry Baby-lock. En liten en.


I övrigt? Förrutom eventuella diverse äventyr under julen, en tripp till Berlin samt kanske någon konsert har jag bestämt mig för att ha tråkigt och inte konsumera ett skit (speciellt inte sprit) i höst. Ett av skälen till det är att jag, om inte spontantatuerade mig så iallafall spontanbokade tid (jag ramlade av en händelse över tatueraren idag, något jag tidigare hade tänkt skulle ske mer planerat men på sista tiden bestämt mig för att skjuta upp), något jag såhär i efterhand känner var obetänksamt. Men lagt kort ligger. Får skära ner på allt annat så man ändå har tid och råd med allt man ska och måste göra. Borde inte nödvändigtvis vara ett problem. Jag menar, rent logiskt sett så behöver jag ju inte köpa ett nytt klädesplagg förräns jag fyller typ 35 och jag har ju en och annan ekonomisk buffert. Nåja, det löser sig. Om inte annat så försöker min bank typ kasta kreditkort och lån över mig. Dessutom har tatueringsstudion kommit på att det är rätt smart att folk ska kunna tatuera sig på avbetalning.


Ett annat skäl är att jag kommer läsa/plugga min lilla bakdel av mig. Känner på mig att det här kan bli skitknepigt. Faktiskt. Fast det gör jag alltid. Jag hatar framtiden och jag hatar pengar.


Mest av allt blir jag lite ledsen på mig själv, för att det verkar vara så jävla svårt för mig att ta mig i kragen när det gäller pengar och ekonomi. Det är ju liksom inte bara mig det gäller, men av någon anledning så verkar det där med att tänka efter före vara skitsvårt. Impulskontroll är sånt som andra har.


Nåja, det bästa i kråksången är åtminstone att studiebidraget inte dykt upp än. Går allt som det ska så kan jag nära nog lägga hela det i sparbössan. Samt att med tanke på att tatueraren vid ett tidigare tillfälle mer eller mindre bad på sina bara knän (nåja) om att få tatuera något särdeles tufft på mig så kanske han inte vill skinna mig totalt. Man tänker att alla dessa olika faktorer (självvald askes/exil, inramlande pengar, avbetalningar, total brist på tid att spendera pengar) kanske kan leda till att man gör något mer vuxet någon gång i sitt liv. Mer vuxet än att vara full för typ tionde året i rad, dvs.

Mest av allt är jag faktiskt trött på mig själv. But what else is new, liksom? Jag har fan spenderat hela mitt liv med att vara besviken på mig själv, att skämmas för mig själv eller liknande.

måndag 30 augusti 2010

Ajfån

Jag beställde en iPhone 4 (32 GB, såklart) så fort lönen hade dykt upp i förra veckan. Jag är mycket väl medveten om att det är ca 4-6 veckors väntetid på dom där rackarna, men jag tyckte ändå att det här beskedet som leverantören skickade är helt hysteriskt roligt:

"Denna vecka fick vi en leverans igår, dvs torsdag den 26:e. Det betyder att vi skickar ut iPhone 4 enligt följande
Svart 16 GB till dem som beställde mellan 1-4/8.
Svart 32 GB till dem som beställde mellan 30/7-3/8."

Grattis.


För övrigt var jag och Fiat och sniffade på Byredos parfymer på NK häromsistens. Jag måste säga att jag blev rätt förtjust i både Baudelaire och Fantastic Man. Fantastic Man kändes dock något mer lättburen och mer imponerande sådär på direkten (vilket även gjorde mig lite skeptiskt inställd till den).

torsdag 26 augusti 2010

sådärja

Så har nya lönen invigts. Några öl efter jobbet slutade med att jag kom hem vid halv åtta i morse och luktade lik. Då hade jag spenderat viss tid i en infamös replokal samt kräkts (kanske på grund av lukten, som fortfarande sitter i håret trots dusch) och... gjort annat av liknande natur ute i det fria.

Jag älskar mitt liv. (måste jag skriva att jag är ironisk här?) Jag mår som en jävla hund och det var först för en timma sidan jag kunde gå upp utan att känna att okontrollerade innanmätesrörelser skulle göra mitt liv och min lägenhet till ännu mer av ett (mer färgstarkt) helvete. Dock trevligt att diskutera diverse saker med folk som snabbt börjar bli en nära vän. Framförallt vårt gemensamma levnadsförakt. Inte så att vi är missnöjda med existensen utan att man bara ser det faktum att man finns och är bunden till den här begränsade och svaga skapelsen som ett jävla skämt och en förolämpning. Att mitt humör och min förmåga att resonera ska vara bunden till vilken kost jag förtär och när jag väljer att förtära den. Sådana saker. Sådana trevliga saker.

Åfyfan. Åfyfanåfyfan. Den här jävla lukten.

måndag 23 augusti 2010

Lite vag panik sådär.

Arghargharghpluggjobbpengarböckerfritidhahahahapluggpluggjobbpengarböckerresakanskeskulderhurhurhurfixa!!!1!!!???+?!?!??!?1.

Hjärtat slår ett par slag extra, s a s. Och som vanligt reagerar jag med att bli helt sjukt trött ända in i själen.

Change is death.


Mja, det kan ju inte bli mer än helt sjukt jävla fel. Det är en tröst. Fast jag har inte ens fått litteraturlistan och jag vet inte vilka spexialgrupper jag ska gå i, så... Finns inte så mycket att göra, mer än att INTE bränna pengar.

onsdag 18 augusti 2010

Lite såhär känner man sig hela tiden





Dagens sämsta: ungefär prick ingenting av det jag hade tänkt mig skulle bli gjort idag blev gjort.

Dagens bästa: småpunkare tiggde pengar av mig på det där sättet småpunkare oftast gör. Jättesoeta. Typ 14 och skitiga, fula (men ambitiösa) tuppkammar osv. Man gillar't.

I övrigt har delar av texten till den här låten varit dagens mantra:


Ävafan. Hela skivan är guld.

onsdag 4 augusti 2010

Hoppsan

Jag hade tydligen inte råd med en iPhone men en PS3a, det kunde man tydligen spontanköpa bara sådär. Jaja. Det fanns ju i pipelinen sen länge (som amrisarna säger) och det är inte som att bara jag betalar.

Jag kommer inte att vilja gå ut på hela hösten. Hoppas jag förlorar all form av spritsug (inte för att jag inte gillar att supa utan för att jag hatar bakfyllan och jag gillar inte att bränna en massa pengar på något så onödigt som alkohol.) på köpet. Eller rättare sagt att spelsuget tar över. Hoppas man inte blir så besatt att man inte kommer kunna plugga. It's a thin line.

tisdag 3 augusti 2010

Jag säger det för sällan...

...men jag gillar verkligen mina vänner. Fantastiska människor varenda en, och mitt liv är mycket bättre tack vare dem.


Chansen är rätt stor att om du läser det här så räknas du bland dem.

måndag 2 augusti 2010

Jahaja.

Så sitter man och väntar på att värden ska ringa tillbaka. "Om en liten stund" sa dom. Det var för snart två timmar sedan. Har jättetråkigt.