Så var man helt plötsligt 27

Jag fyllde nyss år. Igår, faktiskt. Fast jag firade den i förrgår. Picknick + fest. Sjukt lyckat, sjukt kul och utan några större missöden. Inte ens ett krossat glas. Inget bråk. Jag tror att min något burdusa fyllehumor kan ha fått ett visst utrymme, men jag är inte säker. Kvällen blev något luddig. Nåja, jag hade väldigt roligt iallafall, trots långa promenader och så. Jag hoppas verkligen att mina gäster hade trevligt också, trots platsbristen hemma hos mig och Fiat.

Sen fick jag så många tuffa saker så jag är helt överväldigad (en tatuering, massa sprit (Pimms, vit rom, tre flaskor vin, presentkort på systemet + ngn form av flaska till tror jag), 'Att hata allt mänskligt liv', ett par riktigt trevliga skoblock (de passar perfekt i ett par av mina Mentor-skor), en Tribulation-LP, en Stench-7", en Jonah Quizz-samling, en 1982-samlingsskiva, 'Det grymma svärdet' #4, en bok om Jack the Ripper, en Deadwood-box på väg och säkert ett gäng saker jag för tillfället glömt bort eller bestämt mig för att inte nämna) och bäst av allt var att J + norsk roomie hade bestämt sig för att besöka Stockholm över dagen, bara sådär (de bor alltså i Stavanger och det ligger 14 timmars bilfärd västerut.).

Poängen med det här inlägget? Jag hade jävligt roligt och hoppas att mina gäster gick därifrån fulla och glada. Bilder kommer kanske senare.

Ophiuchus Rex

Beställde 2 tygmärken inatt. Flådigt värre.














Sen satt jag och kollade på skivor på internet med band jag inte hört. För en gångs skull. Jag är rätt pepp på musik nu. På skivor. På att köpa skivor för att upptäcka musik. Det känns lite som att komma hem igen, att sitta och kolla på skivor på HHR och NWN, att hitta gömda skatter som Dishammer och Syphilitic Vaginas, Bone Awl, Midnight och Malveillance och vilja köpa dem. Saker jag inte hört eller bara hört någon låt med. Samtidigt finns det något vemodigt över det också eftersom jag tvivlar på att det skulle vara lika roligt och ekonomiskt genomförbart som det en gång var, eller att det skulle vara särskilt meningsfullt. Och den här jävla identitetskrisen man aldrig riktigt verkar kunna ta sig ur heller. I tell you, den vore mycket lättare med mer pengar för då hade man fan inte behövt prioritera saker! Hade jag ahft pengar kunde jag ha låtit en sån här grej överspegla allt annat och tja... Då hade det ju vart coolers, liksom?

Sen så är ju framtiden allt annat än ljus, men det har inte riktigt satt sig än. Jag menar, ALLT kommer ju krångla till sig rubbet. No question about it. Jag kommer ju inte få A-kassa på en gång, jag kommer ju inte få jobb, jag kommer ju behöva låna pengar av päronen (herregud vad jag verkligen avskyr det!) osv. När jag tänker på det så har jag nog inte känt mig det minsta avslappnad sen typ... Jag vet inte. 2003-2005 kanske? Alltså, inte att jag var det under hela den perioden, men att det fanns tider där jag inte ständigt hade den här jävla ångestbollen i magen som gnagde litegrann. Jag vet inte. Skitsamma. Det spelar ingen roll nu. Det enda jag vill göra nu är att mysa med nya vinyler. Klappa på dom, titta på dom osv. Lyssna på rostig, skabbig D-takts-Heavy Metal. Och inte behöva gå utanför dörren. Inte behöva ta andra människor med i någon form av beräkningar. Jag vill verkligen bara lyssna på D-takt, röka, dricka ljummen öl och snacka musik och fylleminnen med nya och gamla vänner.

Sen så är jag faktiskt ganska ledsen för att jag inte hittar min skinnväst. Jag vet, det är ett sjukt bespottat klädesplagg och i normala fall är jag sjukt skeptiskt inställd till plagget i stort (faktum är att enda skälet till att jag äger den här västen är att den är arvegods och jag fick den när jag var liten) men jag tänkte ju att min Devil's Blood-patch skulle se sjukt ball ut på västens rygg, speciellt om man sätter typ en totenkopf på vänster bröst (med ett 'B' och ett 'A' på var sin sida?) och någon form av medalj på andra sidan (min operation Condor-utmärkelse, kanske?). Jag tänkte köra på någon form av ockult MC-snubbe från sent 60- tidigt 70-tal-looken i sommar. Kanske. Om jag hittar västen.

Min ständiga totala brist på energi, ambition och positiv syn på livet är smått fascinerande, till och med för mig själv.

Feeding The Beast

Efter att ha suttit och kollat på 'Nattportiern' i en timma (tills DVDn hakade upp sig) så kom jag att tänka på en sak: Vad är grejen med SS? Alltså, jag vet ju att jag gillar dom. Inte vad de gjorde eller vad de stod för, men hur de såg ut och på något sätt myten runt dem och kring dem. Men varför blev det så? Varför dök det upp en massa nazisplotationrullar? Varför har SS blivit förknippade med så mycket sex och dekadens? Personligen tycker jag, liksom många andra, att ur en estetisk synvinkel är Allgemeine-SS Hugo Boss-designade uniform det absolut snyggaste som finns. Den utstrålar auktoritet, manlighet, styrka och kompromisslöshet. Men var kom porren in? Är det för att i SS-uniformen och hela grejen finns det någon form av utstrålning av behärskad grymhet och dominans? Är det för att man lätt får en bild av att det här var ett brödraskap (i brist på bättre ord) som skapade regler istället för att leva efter dem (och gjorde det i bokstavlig bemärkelse)? Att de ansåg sig vara i en position där de, som självutnämnd elit, tog sig rätten att göra vad som helst och att vi genom att tolka det sexuellt gör det förståeligt för oss? Att det handlar om makt=sex?

Personligen tycker jag att när det gäller herrkläder så är SS-uniformen en av de mest sexuellt laddade samlingarna klädesplagg. Andra uniformer not so much, med undantag av vissa av de tyska första världskrigsuniformerna.

Men det jag försöker komma fram till är... Vadan detta intresse på så många olika ställen? Fortfarande ? Jag menar, deras saga var ju all för nästan 65 år sedan. Att nazis diggar den/dom fortfarande har ju sina skäl (dom är ju dock inte direkt representanter för bra smak eller god estetik since the originals gick och svalde cyanidkapslar i slutet av kriget), men SS dyker ju upp på så många olika ställen som inte har ett dugg att göra med högerextremism. Snarare tvärtom. Att SS-liknande utstyrslar används inom t ex. läderbögsscenen och BDSM är ju inget nytt och det är ju inget som olika högerspöken gärna vill ge något existensberättigande övehuvudtaget.

Så vad är grejen?

Kvällens nöje:

Några exempel på vad jag menar:



EDIT: Det ska erkännas att Ralph Fiennes/Amon Thoth (dvs bilden högst upp) inte hör hit egentligen, men karljävulen ser ju så fruktansvärt bra/ond/obehaglig ut på den bilden. Lätt en av mina favoritbilder. Dock skulle han ju ge ett fruktansvärt snarlikt intryck även i, säg en tredelad kostym eller en dubbelknäppt kostym. Men fortfarande. The stuff bad dreams are made of.

Eller som jag en gång fick höra: "det är inte alltid man gillar det man gillar."