torsdag 25 november 2010

Ni vet den där total panikslagna svindelkänslan man får när man nästan håller på att ramla från något högt?

Så känner jag hela tiden, typ. Plus att jag blir trött. Det är det värsta. Helt sjuk jobbigt tröttma. Jag tror att jag nog kan klara det här någorlunda. Kanske inte med flying colours, vilket jag VET att jag hade kunnat få om jag faktiskt ansträngt mig från början (och det får mig att lacka ännu mer. Att veta att vad som händer så är det bara MITT fel. Vafan, det finns ju sämre människor än mig som lyckas hela tiden bara för att dom gett sig fan på det.), men ändå. Men själv tanken på arbetet i sig gör mig trött. Och nu menar jag inte trött som i "åh vad jobbigt jag vill hellre spela PS3"-trött utan som i "öppna boken/datorn/källmaterialet och tvinga sig själv att hålla sig vaken"-trött. Alltså, trött på_riktigt. Åsså sitter man här och sliter och kommer på en massa idéer som man skriver ner och läser och antecknar och håller på och så åker man hem. Och sen går man och lägger sig, för man är så jävla trött. Och inte fan somnar man. Alls. Förrns framåt morgonen. Och då sover man lite lätt. Och sen vaknar man och åker iväg och kollar på anteckningar och källmaterial och böcker och dator och allt och fattar inte vad man höll på med dagen innan så man börjar mer eller mindre om.

And so it goes. Man blir trött.

Dessutom så upptäckte jag att jag nog faktiskt fått tinnitus på riktigt nu. Inte alls oväntat, men irriterande. Inte så att jag faktiskt hör ett tydligt tjut, mera så att jag får ont i högerörat när det är tyst, precis som jag får av högfrekventa ljud, typ sånnadär gnagarskrämmare.

Nä, om man skulle fortsätta skriva om foregrounding, rhetorics och opacity i Bone Awl-texter då va?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar