Främst under den senaste veckan har jag fått en släng av paranoia och torgskräck. En lite värre släng än än vad normaltillstånden utgör. Att vistas ute bland folk får det att krypa i skinnet på mig och att ens tänka tanken på att folk kanske kanske ens nämner mitt namn när jag är inte är närvarande gör mig illa till mods. Nu låter det här kanske värre än det är (det är inte som att jag tror att KGB avlyssnar mina plomber eller att folk är out to get me), och det är säkert en reaktion på en bland annat ekonomiskt instabil situation samt brist på någon som helst rutiner. Brist på kontroll. Sånt tar ut sin rätt.
But it's all good. Det går över det också.
40 Years (Part 8): The Completion Of "Morbid Tales"
1 månad sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar