Inte så Bateman

Jag har kommit fram till att jag gillar H&M:s skjortor. Inte alla skjortor, men deras aningen bättre och lite dyrare (standard)skjortor. Eller, jag gillar dem när jag får tag på dem på rea för 100:-/st. Jag gillar dem inte till fullpris. För fullprispengarna beställer jag hellre skjortor från T.M. Lewin's rea eller liknande (man kan gott sluta sig till att jag gillar reapriser. Faktum är att jag i klädväg väldigt sällan handlar annat än vid reatillfällen, om det inte rör sig om t ex. strumpor, hårdrockströjor och liknande. Jag känner mig liksom lurad om jag måste betala fullpris.). Men åter till H&M:s skjortor. De är lagom snygga, lagom bra och man behöver inte vara så rädd om dem. Spilla lite? Den kostade bara 100:-. Slita lite för mycket? Samma där. Ingrodd smuts? So what. Inga problem. Det är lite som kalsonger och strumpor. Förbrukningsvaror.

Nåja. Poängen med det här inlägget var en annan skjorta. H&M hade nämligen en ganska snygg och väldigt billig jeansskjorta, som jag tvekade som jag tvekade så länge inför att köpa att den nu är slut prick överallt. Jeansskjortor är ju ett väldigt känsligt kapitel (=svårburet plagg) så 149:- kändes ju som ett pris som möjliggjorde en testrunda. Så icke längre. Faktum är att det verkar inte ens finnas något mellan 149:- och 1200:- som ens känns lite tilltalande. Jag menar, man vill ge det här intrycket:

Men det är ju lätt hänt att man helt plötsligt ser det här i spegeln:



Fast den sista bilden där... Han ser ju ändå skönt sunkig och sabbad ut.