Anti-Goth

Allas vårt favoritskivbolag Nuclear War Now! låter meddela att Villains släpper ny skiva. Jag har ingen aning om vilka Villains är eller hur det låter men vi garanteras iallafall "overt rudeness and bizarre new terrritories" och det kan ju aldrig vara dåligt. Skivan, som heter "Lifecode of Decadence" har skivnummer ANTI-GOTH 16 och ska tydligen gå att få tag på här.

I övrigt har jag, musikaliskt sett, i stort sett bara pumpat gammal kärlek. Venom, Possessed, Conqueror, Nifelheim, Repugnant osv. Mycket Venom. Venom är ett av världens bästa band. Världens tuffaste texter. Faktum är att jag älskar Venom såhär mycket.

Det har blivit en del ny kärlek också, i form av Pest och Tribulation (vars spelning definitivt INTE gick av för hackor. Fifan vad bra det var).

I övrigt finns en viss tomhet i mitt bröst. En viss brist på riktning och styrsel. Det är måhända den kvardröjande kemiska effekten av helgens förlustelser, men den ligger alltid och lurar lite på mig. Det är inte någon direkt personlig eller känslomässig brist på styrsel utan snarare så att jag är särdeles osäker på min position i världen och var jag vill vara. Om ni förstår. Det är ganska mycket en praktiskt fråga, tror jag. På sitt sätt.

Trött är jag. Men jag läste en peppande grej tidigare idag. Jag håller nämligen på att läsa typ världens krångligaste bok 'Ink' av Hal Duncan. Jag tänkte att jag skulle citera hela det peppande stycket för er.

"So what is this tree of knowledge of good and evil, my friend, if it is the twin brother of that other tree from which God said the man of clay and the mother of all living should not eat, that tree of life? What is the twin of life but death? Surely this then is the knowledge gained by Adam and Eve. It is a curse, because to understand this truly is to understand that everything is dust, to be stripped of all illusions, to face one's own mortality. The world becomes poisoned. Nothing matters. But is it not also the cure for all ills? Because to understand this fully is to understand this: it does not matter, my friend, that nothing matter."

Eller, det kanske bara är jag som tycker att det är peppande?